Hej vänner!

 

På Gazaremsan fortsätter Israel förvandla denna lilla remsa till ett jävla koncentrationsläger, där helt oskyldiga civila och inte minst barn dödas, skadas och svälter, medan världen tittar på. I Ukraina terroriseras städer med drönare och robotar natt efter natt, i syfte att knäcka motståndet mot ockupanterna och deras mordiska führer. I Södertälje sprängde någon i natt en bomb som inte dödade någon, men krossade ett antal fönster och flera personer fick föras till sjukhus med skador från glassplitter. Så många vuxna och barn där kommer sova dåligt ett bra tag och känna sig hotade i sin grundtrygghet. I USA hotar den så kallade presidenten och mutkolven, att hämnas på Bruce Springsteen för att denne kritiserat honom och hans dumma jävla idéer. Den jävla idioten kallade The Boss för talanglös och kritiserade hans utseende. Nu planerar han visst också införa tullar på 50 % mot länderna i EU. Antagligen för att försämra dessa länders ekonomi och minska deras möjligheter att stödja Ukraina. Detta för att hjälpa sin ryska idol och samarbetspartner.

 

I en visa av Evert Taube sjunger han att det är ”krig och politik” som fördärvat vår värld. Många håller nog med om att krig, är något som förstör världen. Men tycker att politik är ett bra verktyg, till att förbättra den. Det funderar jag på om man inte borde diskutera. För inte minst nu, så verkar det ibland som politik bygger på att skapa konflikter och motsättningar, för att segra över motståndaren. Där man letar efter frågor där man inte är överens och där varje tecken på att man tycker regeringen eller oppositionen gör något som är bra, blir ett tecken på svaghet. Där man gläds över att motståndaren misslyckas, då det ökar chansen att man själv når framgång. Där man aldrig i helvete vågar säga att man tidigare begått misstag eller gjort fel, då detta skulle undergräva förtroendet för en som ofelbar. Där lojalitet är viktigare än rätt och fel. Iallafall till någon riskerar skada de egna maktambitionerna. En verksamhet där ditt misslyckande, är min framgång och något att glädjas över. På något sätt kan jag ibland känna att det är något omoraliskt med verksamheten. Men jag inser att jag är naiv och lite dum i min önskan, att människan så i grunden vore medkännande, hjälpsam och empatisk att all politik handlade om att hjälpa och stödja varandra till ett gott liv. Fan, jag är ju 70 år och borde veta bättre. 

 

Det måste kanske vara på det sättet och är kanske ett utslag av människans sätt att vara. En del av vår konstruktion. En aggressiv apa som slår vakt om den egna flocken och dess revir. Som böjer sig för den starkaste med störst tänder och gärna plockar löss ur ledarens päls, för att slippa hamna längs ner i hackordningen och bli slagen och biten av alla andra i flocken. Kanske är politik i sig något som, hur den än uttrycker  sådant som medkänsla och solidaritet, i sig bär med sig en maktordning, där gemenskap, empati, samarbete och kärlek inte uppmuntras. 

 

Jag läste att en EU-parlamentariker, som heter Teodorescu Måve och en tjänsteman från vänsterpartiet rykt ihop och gått till handgripligheter mot varandra. Bägge anklagar varandra för att startat detta bråk och polisanmäler varandra. Som tur är filmades alltihop och vad som hände finns alltså dokumenterat och fakta kommer väl att visa vad som hände. Jag gillar inte EU-parlamentarikern i fråga något vidare. Men att börja bråka och slåss för man inte gillar någon i ett parlament är ju jävligt dåligt. Ännu sämre är att ta ställning för den ena eller andra parten i detta bråk, utifrån ens politiska sympatier utan att ta reda på fakta. Det är ju rätt svagt i mina ögon och lite typiskt. ”Hon står på vår sida och har säkert rätt” är ett dåligt argument. Som talar för att jag har lite rätt i det jag skriver ovan om rätt och fel och politik. 

 

Nu skall jag och taxen Stefan snart gå ut en sväng i Hagaparken. För jag är i Stockholm. Men då kommer jag gå förbi Stallmästargården och bli lite ledsen. För där har man börjat bygga på det jävla åbäke till kåk som arkitekten Gert Wingårdh ritat, för att förfula miljön. Detta i samarbete med de politiker i Solna som likt sina kollegor i Stockholm visar total brist på sitt ansvar, att värna kulturmiljön och dess skönhet. Varför har jag aldrig begripit. Så får väl inse att människor är olika och att sådana som jag är rätt maktlösa och att det är som att kämpa emot väderkvarnar, att försöka stoppa de som har makt att riva och förstöra. Don Quijote var ju rätt fånig och det är väl antagligen jag också. Gammal, gråtmild, konservativ och rätt tråkig. Tur man inte behöver skriva en kontaktannons eller gå med på Tinder. 

 

Peter, leg surkart