Hej vänner!

Det är hopplöst. Jag bestämmer mig för att inte skriva en rad om USA:s så kallade president. Men så fort jag gjort det, så säger eller twittrar mannen ifråga något så uppenbarligen urdumt, att man inte vet om man skall skratta eller gråta. Nu var det något om att man skulle injicera eller dricka rengöringsmedel eller belysa kroppen utifrån eller inifrån med starkt ljus för att döda coronavirus. Men om Ronald McDonald vill dricka Klorin och köra upp en halogenstrålkastare i baken i prediktivt syfte, så tycker jag det inte låter så dumt. Men andra bör inte pröva sådant hemma.

På grund av det otäcka viruset dör en del människor onödigt tidigt. Inte minst de som av ålder har en begränsad tid kvar av sitt liv. År som de skulle kunnat använda till något trevligt. Men nu dör de istället och blir bestulna på dessa dagar som var deras sista. Egentligen bör man väl alltid leva som denna dag är ens sista och aldrig slösa på livet. För visst har det funnits stunder då man tyckt att livet inte är så kul. Men då har man haft fel. För livet är egentligen fantastiskt och döden ett jävla nerköp.

Det tråkiga med denna kris är alltså att människor dör. Det gör att det är svårt att bli glad över det som jag faktiskt annars skulle kunna känna som något lite bra. Som att naturen fått vila från våra föroreningar på land och i vatten. Likaså att det blivit tydligt vilka yrkesgrupper som faktiskt är riktigt viktiga. Det är uppenbarligen inte effektivitetskonsulter, aktiespekulanter och tillverkare av diverse icke-livsnödvändiga prylar. Något som jag hoppas finns kvar i minnet på oss alla när denna kris är över.

En annan bra sak mitt i detta elände är att man i en pressad situation inser att man måste prioritera det viktiga och lägga ner mindre tid på det mindre viktiga. Till exempel lägga ner mindre tid på alla uppföljningar, byråkrati, värdegrunder och utvecklingsgrupper. Man är istället tvungen att arbeta med det som är det viktiga och som är huvuduppgiften. Något som jag hoppas blir kvar i minnet när detta är över.

Jag har sett mer på TV än jag brukar göra sista tiden. För jag är ju hemma och har ibland rätt trist. Men då det har det varit Agatha Christie deckare med Hercule Poirot och miss Marple har jag ibland tittat på dessa. Mycket för att jag gillar skådespelarna i dessa serier. Han som spelar Poirot heter David Suchet och spelar Poirot hur bra som helst. Men jag har ändå svårt att se på dessa program. För det kommer dum jävla reklam som gör reklam för spel och dobbel stup i kvarten. Av alla onödiga verksamheter som finns här i världen är väl de som sådana där spelbolag bedriver de värsta. Det är korkat att spela bort sina pengar och elakt att lura folk att göra så. Men dessutom finns det ju folk som på grund av någon felkoppling i roten fastnar i spelmissbruk. De som jobbar med att lura folk på det sättet har jag jävligt svårt att respektera och de kändisar som deltar i reklam för denna dumma verksamhet, respekterar jag inte alls.

Vad behöver man egentligen förresten? Mat och vatten behöver man och tak överhuvudet. Dessutom måste man i detta land ha tillgång till varma kläder. Så behöver man ett jobb eller annan daglig verksamhet. Sedan är det ju praktiskt och kul att ha lite andra grejer. Men det är inte livsnödvändigt. Det ju bra om det finns sjukvård och mediciner. Men det mesta utöver det är ju egentligen lyx. Men på detta jordklot finns det massor med folk som inte ens har mat att ge till sina barn och bor i skjul av plåt och wellpapp. Som inte har råd att söka vård om de blir sjuka. Det är ju inte riktigt klokt. För det vore väl egentligen inte vara så svårt att fixa så att alla människor fick mat varje dag och en hygglig bostad. Jag läste någonstans att de som äger mer än hälften av världens rikedomar skulle rymmas i en vanlig buss och ingen av dem skulle behöva ståplats. Undra om det stämmer? Hur som helst är det fel och orättvist att en del är så rika och andra så fattiga att de inte ens har käk för dagen.

Jesus säger ju tydligt i bibeln att han delar denna min uppfattning, om världens orättvisa. Han var ju född långt innan Marx skrev sina tjocka tråkiga böcker. Så tanken på solidaritet och rättvisa har funnits i åtminstone 2000 år. Så nu börjar det bli hög tid att fixa det. Så jag slipper fundera mer på detta. Martin Luther King sa i ett av sina tal: ”Vi måste snabbt gå från ett sakorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner och datorer, profitbegär och egendomsrättigheter värderas högre än människor då kommer aldrig den enorma trillingen av rasism, materialism och militarism att kunna bekämpas.” Kanske skulle det vara bra att passa på att påbörja detta när viruseländet ändå vänt världen över ända.

Jag har sett att vårdpersonal nu beskrivs som hjältar på grund av virushelvetet. Men det är i så fall sedan länge underbetalda hjältar. Deras löner betalas ju med skattemedel och jag hoppas att alla sköter sig och betalar sin skatt, så pengarna räcker till att höja hjältarnas löner. Samt att de som nyss sa upp en väldig massa läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal i Stockholm, nu drar tillbaka detta. För det vore väl lite väl magstarkt att tacka dem för sin insats genom att göra dem arbetslösa, när pandemin är över. Här kunde jag skriva lite om Nya Karolinska sjukhuset. Om slöseri, nepotism och konsulter. Men det orkar jag inte. Jag har ju en gång jobbat på gamla Karolinska sjukhuset. Men det känns nu som tusen år sedan. Då jag fortfarande skrev på skrivmaskin.

Författaren PO Enquist har dött. Han var visst 85 år så det var väl inte helt oväntat. Men ändå lite sorgligt. Jag har läst de flesta av hans böcker. Han hade periodvis ett väldigt jobbigt liv. Jag har läst hans självbiografi ”Ett annat liv” bland annat och där beskriver han hur han fick kämpa mot sitt alkoholmissbruk. För han var riktigt illa ute vad gäller denna sjukdom. Tänk om man kunde komma på någon medicin som botade detta elände, tänker man när man läser den boken. Ett piller som gör att man tappar lusten att supa och slipper abstinens. Men PO Enquist var en stor författare och det känns lite sorgligt att han skrivit färdigt. Nu har Sara Lidman, Torgny Lindgren och PO Enquist dött och det är tomt på författare från Västerbottens inland. Det är mest granar, myrar, mygg, knott och bromsar kvar. Samt en del älgar och renar. Men på författare är det en stor brist.

Peter

Hej vänner!

Som ni vet har det kommit en hel del nya lagar och regler nu i samband med det jävla virusutbrottet. De flesta verkar ju också följa dessa regler och lagar. Men så finns det som vanligt, ett litet men obehagligt gäng människor, som inte tycker att just de inte har anledning att följa dessa. Sådant gör mig trött. Till exempel ungdomar som kräver att få roa sig som vanligt och tror att de regler som nu införs handlar om deras egen risk att bli smittade och säger sig beredda att ta den risken. Som inte förstår att det är för vårt gemensamma bästa och för att sjukvården inte skall paja ihop dessa regler finns. Att det av solidaritet med äldre och skörare medborgare är vår skyldighet att följa de lagar och regler som införts.

Man bör alltså i en demokrati följa lagarnas bud. Den isländska polisen har ett motto för sin verksamhet. Det lyder: ”með lögum skal land byggja”. Det är ett bra motto som inte är så svårt att förstå även om ens isländska är lite kryckig. Det kan finnas lagar man inte gillar. Men i en demokrati och rättsstat skall man lik förbannat följa dessa lagar. I diktaturer skall man följa vissa lagar, men inte andra. För i dessa är den övergripande regeln att man bör jävlas med staten och regimen, så att den på sikt faller ihop. Men vi i Sverige bör som sagt följa de lagar som finns och vill vi ändra på dem får vi jobba på saken med hjälp av de rättigheter i form av yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet som vi har.

Det finns ju lagar som som mera är ett uttryck för plikt. Vid Thermopyle, där spartanerna år 480 före Kristus, under ledning av Leonidas, lyckades försena persernas anfall, så Atenarna hann sätta sig i säkerhet på öarna utanför staden, fanns förut inskrift: ”Främling, säg Lakedaimons folk att här ligger vi fallna lydiga lagarnas bud.” Nu kunde man sätta upp en platta på Hötorget på vilken man kunde skriva: ”Främling hälsa hela världen att i detta land håller vi avstånd och tvättar händerna, lydiga lagarnas bud”. Vore rätt fint.

Jag har alltid sagt att man bör respektera politiska ledare bara om de fått sin makt via allmänna, hemliga och rättvisa val. Alla jävla diktatorer bör man ge fan i att respektera. Men detta har jag i viss mån fått ompröva de sista åren, vilket är lite jobbigt. För det har visat sig att även folk som är demokratisk valda kan vara sådana uppenbara stolpskott att man omöjligen kan känna någon som helst respekt för dem. Det var lättare förr när halva Europa styrdes av quislingar som ingen, utom möjligen medlemmar i VPK, kunde känna respekt för, som då bjöds in till detta partis kongresser. Eller då hela Latinamerika styrdes av otäcka militärjuntor, som förde krig mot sitt eget folk. Visserligen fanns det även då demokratier som styrdes av kriminella typer.  Men det var ändå undantag. Men det är ändå skillnad på diktatur och demokrati. För även om ett jättestort land nu styrs av en idiot, så får man där tala om att så är fallet. Man får skriva om det i tidningar och berätta om på TV om att man olycklig och arg över detta, utan att bli häktad och inlåst. I diktaturer riskerar man ju både att bli inlåst och mista livet om man kritiserar makten eller läser böcker som denna makt känner sig hotad av. I Kina, Nordkorea och på Kuba får man exempelvis inte läsa George Orwells bok ”Djurfarmen”. I denna bok lyckas ju, precis som bland oss människor, svinen ta makten när friheten övergår i totalitär diktatur. Vilket man alltså i vissa länder inte får läsa om. För det har något jävla svin bestämt.

Sådant kan alltså inte någon bestämma i en demokrati. Hur svinaktig denne någon än är och hur sugen han än är på att förhindra folk och tidningar avslöja och kritisera hans inkompetens, dumhet och personlighetsstörning. Något jag trots allt hoppas leder till att man i USA väljer en ny ledare med annat än gröt bakom pannbenet. Man får hoppas på det.

En dag kommer alltså om vi har tur allt detta elände som drabbat oss vara över. Virushelvetet kommer tappa sin kraft och pandemin kommer vara historia. De dumnationalisiska populister som nu gjort sig breda, med fåntratten i Vita huset i spetsen kommer försvinna. Kanske kommer de som nu fått se hur vacker deras stad kan vara utan föroreningar och smog, vägra att återgå till leva i giftgas. Har vi riktig tur kommer vi efter vårt nuvarande Thermopyle också få se segrar för demokratin. För efter Thermopyle kom trots allt slagen vid Salamis och Plataitai där den, visserligen i våra ögon, bristfälliga Atenska demokratin segrade. Nu får vi hoppas att det går lika dåligt för alla andra jävla diktaturer och förtryckarstater, som det en gång gick för perserna. Samt att USA får en president som halva dess befolkning slipper skämmas för. Jag vill sjunga som Ulf Lundell ”Vi går mot bättre tider, tro mig, tro mig”. Det skall jag ta mig fan göra! Gå in på Spotify och spela denna låt samt sjunga med. Nedan lite bilder från gårdagens prommis.

Peter

Hej vänner!

Nu vill jag att det här viruset snarast försvinner. För det börjar faktiskt gå mig rejält på nerverna att ha det så här. Jag försöker få dagarna att gå och göra något roligt eller nyttigt. Men det blir allt svårare. Ibland känns det som jag inte gjort något på en hel dag. Jag försöker läsa eller lyssna på radio. Men tycker inte det är något kul. På TV är det nästan aldrig något som jag vill eller orkar se. Dessutom har jag ledsnat på att ansa skägget. Så jag ser ut som jag är på dekis. När jag tänker på att det kanske skall fortsätta så här i flera månader till, blir jag lite orolig och får lust att ge fan i denna isolering. Men det gör jag inte. För det har jag på skarpen blivit tillsagd att inte göra. Men det börjar bli tråkigt.

Igår var det en debattartikel i DN där 22 professorer och akademiker ifrågasatte om Folkhälsomyndigheten hade valt rätt strategi för att bekämpa detta virus. Själv är jag ju inte expert på vare sig virus eller smittbekämpning. Så jag vet inte de som kritiserade folkhälsomyndighetens strategi har rätt. Men nu har jag läst att de siffror som kritikerna presenterade inte stämde. Vilket är riktigt dåligt. För jag har haft rätt stort förtroende för Folkhälsomyndigheten, även om jag förstår att de som jobbar där är människor och alltså kommer begå misstag. Men om man har kritik att framföra som skrämmer oss med hypokondrisk och orolig personlighet, får man ta mig fan se till att de fakta man framför stämmer. Inte bara ovetenskapligt tycka.

Jag har förresten en kollega som heter Maria som inte bara är psykolog. Hon har dessutom en vidareutbildning i sexologi och därmed också titeln legitimerad sexolog. Hon är alltså expert på den mänskliga sexualiteten. Nu har hon skrivit ett antal kapitel i en bok om detta ämne. Jag har inte läst denna bok ännu så jag kan inte lämna någon recension. Men det är säkert en bra bok, som jag skall läsa vid tillfälle. Det tycker jag också ni kan göra. Fast ni kanske är mera praktiker än teoretiker på området. Amatör kommer förresten av det latinska ordet ”amare”som betyder älska, som substantiv ”amator” vilket alltså betyder ”en som älskar”. Så att vara amatör vad gäller sex är inte så dåligt.

Denna bok hoppar alltså över en massa onödigt och handlar om en av de viktiga drifter som ligger bakom en rad av det som är människans öde, villkor och beteende på detta klot. För i grunden handlar väl det mesta om att vi själva skall överleva och därmed få möjlighet att fortplanta oss. Våra gener vill leva vidare och har en massa listiga knep för att få göra detta. Men som Samuel Columbus (1642-1679) skrev:

”Ingen må mig det förneka, att jag kärligt älska må

Kärlig lek och kärlig skämtan siktar all natur uppå

Lärke-kirr och duveputter,

tuppeknorr och orrekutter,

allt går äntlig ut därpå

att hanan hönan nalkas må.”

Som ni som läser denna blogg märkt är jag en blyg och hämmad typ. Dock har jag under årens lopp haft rätt många samtal med tonåringar som känt oro kring sin sexuella läggning eller oro före eller efter sin sexuella debut och sådant. Samt skickat ett helt gäng till ungdomsmottagning för preventivmedelsrådgivning. Så jag har nog gjort en del nytta inom det området i mitt yrkesliv. I min yrkesroll har jag inte tyckt det att det är svårt att prata om sex och samlevnad, som tur är.

Nu läste jag att den polska regeringen tänker förbjuda aborter och sexualundervisning. Antagligen påhejade av den katolska kyrkan som inte tycker om sådant. Det låter ju inte riktigt klokt. Jag vet inte vilken ställning katolska kyrkan har i Polen längre. Men tydligen har den nu fått politiska kompisar med samma hemska och omänskliga åsikter. Vet ni att man räknar med att 70 till 80 tusen kvinnor dör i osäkra aborter varje år. Långt många fler får skador för livet. För det minskar ju inte aborterna att förbjuda dem, utan dessa fortsätter utföras illegalt. Något som alltså leder till att kvinnor dör eller får men för livet. Det är så fullkomligt utan förnuft. Inte minst har katolska kyrkan en hel del blod på sina händer. Sådant gör mig bara trött, ledsen och förbannad. Jävla dårskap!

Annars är den mänskliga sexualiteten rätt kul på något sätt. Vi går runt där och är så utvecklade, förståndiga och civiliserade. Men när vi skall fortplanta oss blir vi ju rätt lika våra kompisar i däggdjursgruppen. Vi kanske har lite mer avancerade ritualer innan. Men sedan är vi ju som vilka djur som helst i vår nakenhet. Det tycker jag känns fint. Som Povel Ramel sjöng:

”Varje gång du tar av dig skorna medge att det känns skönt.

Det betyder att apan i dig än en framgång rönt.”

Det gäller minsann inte bara dojorna.

Men en sak som är lite besvärligt är att vi till skillnad från de flesta andra däggdjur kan para oss när som helst. De flesta djur har ju en viss period under året då de är brunstiga och håller på. Resten av tiden går de runt i lugn och ro och käkar och tar det lugnt. Stöter de på en snygging då så säger de bara ”hej” och tänker inte mer på det. Men vi människor kan ju bli störda i våra tankar året runt. Speciellt när vi är unga tror jag. Det är onödigt och har förstört många timmar, som kunde används till något nyttigare än och tänka på sånt där. Skulle vara mer praktiskt om även människan hade brunstperioder. Fast lite är väl våren en sådan period för oss. När ljuset kommer åter och tjejerna tar av sig fleecetröjor och termobyxor kan man plötsligt komma på att någon är väldigt snygg. Till och med om man träffar vederbörande varje dag och delar säng med henne.

Katter kan ju ha det lite jobbigt med sådant i mars. Men sedan är det över. Men min katt är kastrerad och struntar fullkomligt om det går en katt-tjej och vrålar och uppför sig utanför vårt fönster. Han kan möjligtvis kolla ut genom fönstret och se lite rädd ut. Som han tänker ”vad fan håller hon på med”. Sådan kvällar går han absolut inte ut. Jag tror han fått stryk av en sådan där pilsk gaphals någon gång och undviker sådana damer som pesten. Men är han i trygghet hemma är han rätt likgiltig.

För övrigt tycker jag att USA:s nuvarande president inte verkar riktigt klok i huvudet.

Peter

Hej vänner!

Jag brukar ju inte skriva så uttalat om politik i min blogg även om ni som läser den regelbundet, nog anar på vilken sida av kroppen mitt hjärta sitter. Men om kontroversiella politiska dagsfrågor skriver jag inte. Det enda undantaget är att jag regelbundet och nästan tvångsmässigt skriver om den narcissistiska, otäcka, lögnaktiga jävla fåntratt som lyckats bli USA:s president. Honom har jag ju skrivit om redan innan han blev vald och det har jag fortsatt med.

Jag tror anledningen till att jag fortsatt med detta är att jag på något sätt blev besviken på demokratin, när det visade sig att en sådan figur kunde bli vald. För jag är mycket för demokrati och de friheter, som denna för med sig. Nu visade det sig att en populistisk fjant och halvfigur, med hjälp av lögner och kränkningar, kunde bli vald i en demokrati. Vilket gjorde mig besviken och ledsen. Sedan dess har han mobbat, hotat och kränkt sina politiska motståndare, samt ljugit oavbrutet. Lik förbannat verkar många i USA gilla honom. Det är jävligt konstigt och gör mig ledsen.

Winston Churchill sa att: ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra”. Det ligger ju mycket i det. Faran är väl just att populister som genom att lova guld och gröna skogar, samt skylla alla problem på någon grupp i samhället lyckas bli valda. Hitler fick ju faktiskt många röster i det sista valet innan han avskaffade demokratin med den taktiken. Nu skall allt bli ”great again” med lite samma taktik. Det som fungerar beror, enligt sådana typer, på dem och deras uppblåsta jag. Det som inte fungerar är någon annans fel. Den som säger något annat sprider ”Fake News”.

Det antika Aten var väl utifrån vårat sätt att tänka ingen riktig demokrati. Kvinnor och slavar var ju till exempel inte röstberättigade. Men ändå var det ju liksom ett styrelseskick som var bra mycket mer demokratisk, än en ren diktatur. För viktiga beslut togs av fler än en diktator. Man var också medveten om risken med att någon med hjälp av tomma löften och manipulation, skulle kunna bli en folkförförare och ställa till med elände. Så man hade ett system som kallades ostracism. Om någon person av några ansågs utgöra ett hot mot friheten och styrelseskicket, så kunde han utvisas från Aten på 10 år. Så han inte hann ställa till det. Det gick till så att namnet på den personen skrevs ner på en skärva av bränd lera (ostracon på grekiska) och om tillräckligt många hade skrivit ett namn, så utvisades den personen. Han fick packa ihop sina grejer och flytta. Senare missbrukades det systemet ibland. Men idén var ju i grunden god. Själv skulle jag gärna placera en viss president på norra Grönland utan tillgång till utan möjlighet att kvittra eller vad fan det heter. Om inte annat som straff för hans dumma erbjudande att köpa denna ö. Dessutom utan att fråga Grönlands regering om de vill bli köpta. För Grönland har ju ”hjemmestyre” och styrs inte längre från Danmark. Regeringschefen heter Kim Kielsen, men han blev inte tillfrågad om han ville bli köpt. Det ville han inte.

Jag läste att coronasmittan drabbat ett judiskt åldringsboende i Stockholm och tagit livet av ett antal av de som bodde där. Det var ju oftast mycket gamla människor som ingick i den riskgrupp, där detta virus ofta leder till döden. Bland de som avlidit var flera överlevare från Förintelsen, som själva som unga varit koncentrationslägerfångar. Nu är snart inga kvar som själva upplevt denna det yttersta ondskan och galenskapen. Inga som som kan berätta om sina egna erfarenheter av det som nazismen leder till om den inte stoppas. Så nu får vi berätta det som de berättade och varna för vad som kan hända, om man släpper loss sådana ondskefulla och totalitära krafter.

I år sammanfaller visst förresten den judiska påsken pesach med den kristna påsken såg jag. Den judiska påsken firar ju flykten från Egypten, tror jag. Iallafall har den något med denna flykt att göra. Idag är det ju annandag påsk och Jesus har återuppstått från de döda. Så idag kan både judar och kristna fira och vara glada i vanliga fall. Men i år känns det svårt på grund av det jävla viruset. Så i år får vi väl alla, judar, kristna och vi ateister istället stanna upp och begrunda livet och dess korthet. Kanske tänka på de som inte längre finns och hoppas att de är i den del av himmelriket, där de hör hemma. Vi ateister blir väl inte insläppta. Men det är inget att göra åt. Vi får väl stå utanför och lyssna på harporna och sången. Var buddisterna hamnar vet jag inte. Men som Buddha så riktigt påpekade: ”Om du tänder ljuset för andra, så kommer det också att lysa upp din egen stig.” Tänk på det.

Peter

Hej vänner!

Klockan är 5:21 och jag och katten är pigga och vakna. Nu står han på musmattan och vägrar flytta på sig. En anledning till att jag gick upp var att jag hörde att han spydde i hallen. Så jag gick upp och fixade detta och sedan var det ingen idé att gå och lägga sig.

Utanför sjunger en taltrast som tokig och månen är nästan full och lyser starkt som en lampa. Men det ljusnar ute och det skall visst bli en fin förmiddag. Mot kvällen skall det visst bli sämre om jag förstod SMHI rätt. Det skall visst regna lite vilket inte gör så mycket. För jag har blivit lite allergisk på gamla dar. Det trodde jag inte man kunde bli. Men jag är täppt i näsan och det svider lite i ögonen. Vad jag är allergisk emot vet jag inte. Kanske pollen, katter eller kvalster. Men det är inte värre än att jag står ut. Det får bli en krämpa bland andra krämpor. Ty i min ålder börjar man få krämpor. Själv har jag ett knä som gör lite ont. En tå som också gör ont ibland. Dessutom måste jag pissa lite väl ofta. Samt har alltså numera lite allergiska besvär. Annars mår jag bra och känner mig rätt ung och pigg. Det är ju mycket som fungerar rätt bra också. Med tanke på att grejerna jobbat på i 65 år och rätt många månader, så får man vara tacksam. Man är som en tändkulemotor. Lite besvärlig att starta. Men sedan tuffar den på.

Jag såg att man gratis kan gå in på Kungliga bibliotekets hemsida och läsa dagstidningar som getts ut sedan 1800-talet fram till nu. Så jag gick in och kollande lite på Dagens Nyheter från 1954 som är mitt födelseår. När man gör det så blir man påmind om hur många år man faktiskt levt och hur annorlunda Sverige var då. När gubbarna ännu hade hatt på huvudet och sallad var något onödigt grönt, som man pillade bort. När varje klassrum hade en tramporgel och där ”du klara sol gick upp” hur jävla regnigt det var. Då statsministern alltid hette Erlander och finansministern alltid Sträng och dessa omvaldes vart fjärde år. När farsan körde Volvo Amazon och ingen jävel åt sushi.

Det jävla viruset fortsätter ta livet av folk. Värst drabbas oftast de som är äldre än jag är. Men även andra ligger ibland löst till. Det är en ledsam och sorglig historia. Jag läste att storljugaren i Vita Huset sagt att han förstått att vi i Sverige lider. Det har han ju faktisk rätt i. För de flesta av oss är mycket ledsna över att människor dör av detta virus. Men varför vi skulle lida mer än andra, begriper jag inte. Jag tror till exempel att folk i New York lider lika mycket som vi gör. För där har ju betydligt fler dött än här i Sverige. Jag tror att alla med hjärta i kroppen lider av det jävla eländet. Men det ouppfostrade stolpskott som är USA:s president verkar mer bekymrad över att ekonomin går dåligt och över de kostnader denna pandemi medför. Han är visst mer populär än någonsin förresten. Vilket gör mig både förvånad och lite ledsen. Men nu får jag sluta tjata om detta.

Det är förresten fint att de som nu får slita i sjukvården och åldringsvården på grund av pandemin blir uppmärksammade och får höra hur viktiga de är. Nu hoppas jag bara att när det är över, detta leder till att de får den lön de förtjänar. För jag har länge tyckt att lönesättningen i samhället har varit orättvis och åt helvete fel. Men det hoppas jag rättas till nu. När man förstår hur viktigt det är att det gemensamma fungerar och är en tillgång för alla som behöver vård och annat stöd, när det skiter sig. Som de tre musketörerna sa: ”En för alla. Alla för en.” För man bör hjälpas åt när det är besvärligt. Betala sin skatt och sköta sig  och se till att det är någorlunda rättvist. ”Varje meddelande om att motståndet skall upphöra är falskt” och jag tänker inte ge upp.

Nedan utsikten från mitt fönster.

Glad påsk

Peter

Hej vänner!

Klockan är 01:19 och jag kan inte sova. Jag har legat och snurrat en stund i sängen. Men till slut gav jag upp och satte mig här och skrev istället. Idag är det dymmelonsdag. Det heter dymmelonsdag för att man förr brukade ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna med trästavar som tydligen kallades dymlar. Det gav ett dovt och lite dämpat ljud som passade bra i Stilla veckan.

Nu skall jag berätta hur man gör när man vill sprida missuppfattningar och påhitt på Internet. För det är det uppenbarligen en del som vill.

Börja med att hitta på en riktigt dum sammansvärjningsteori. Till exempel att orsaken till att man drabbas av ett virus är att de test som används, är det som smittar ner folk med detta virus. Hitta sedan på att det finns någon som är skyldig till att detta test används. Till exempel ett läkemedelsbolag som tillverkar testet ifråga. Berätta att detta bolag ägs av en rik, gärna judisk, familj som Rothschild eller med något annat judisk namn. Orsaken till att vården använder detta test beror på att de som bestämmer där antagligen är köpta av ”Big Pharma”. Dessutom skulle ett ifrågasättande att använda detta test göra att de som använder det skulle få indragna anslag till sin forskning. För dessa ges av det skumma bolaget som på så sätt idkar utpressning, för att få sälja sitt smittsamma test. Berätta sedan att en forskare på universitetet i Dumbville, Wisconsin har visat att folk som testas med detta test, oftare fått diagnos än de som inte gjort det. Bifoga lite grafer som visar på detta, samt ett resultat där ovanstående två grupper jämförs och skriv lite vetenskapliga termer som ”signifikant p=50” och lite sådant. Om du orkar kan du kopiera en litteraturlista ur någon vetenskaplig artikel och bifoga. Det ser liksom lite seriös ut.

Sedan är det bara att hitta på lite fina rubriker som vänder sig till olika grupper som man vill skall läsa och dela detta utomordentligt dumma inlägg. Ett säkert kort är att skriva rubriker så extremister till höger eller vänster kastar sig på ”delaknappen”. För de längs till höger kan man skriva: ”Så lurar etablissemanget och globalisterna folket. Politikernas svek avslöjat.” Till de på den andra ytterlighetskanten kan man istället skriva rubriken: ”Kapitalet och borgerlighetens egoism har inga gränser för sin girighet. Säljer test som gör folket sjukt”.

Efter en tid når denna dumhet några någorlunda normala människor. De läser och blir upprörda över att detta hemska får fortgå. Att ett sådant missförhållande får hålla på och att dessa fakta undanhålls folket, är ju ytterst upprörande. För ingen seriös person ställer upp för att diskutera forskningsrönen från Dumbville, Wisconsin. Så de förtiger alltså forskningsresultat, som de inte vill skall komma fram. Precis som de förtiger faran med att vaccinera barn. Vilket det också finns forskning som tydligt visar. För att inte tala om hur överdrivet det är med allt snack om klimatförändringens effekter. För det finns minsann forskare som säger att mer koldioxid i atmosfären bara är nyttigt, så det så!

Så nu har jag berättat hur man skapar dumheter, rykten och sammansvärjningsideér och sprider dessa. Jag hoppas att det gör er mer misstänksamma och försiktiga när ni läser eller ser saker på nätet. Inte minst nu när det är kris och katastrof. Jag har ju tidigare skrivit att det är dumt att sprida rykten. För det finns de som vill att vi skall tappa förtroendet för regering, riksdag och myndigheter. Just nu sitter säkert hundra små troll i diktaturer och jobbar med just detta. Det är ju onödigt att hjälpa dem.

Peter

Hej vänner!

Idag cyklade jag för första gången lite längre. Jag hade bestämt mig för att cykla långsamt. För de sista åren har jag av någon anledning lagt mig till med ovanan att cykla fort. Så nu behöver jag träna på att sluta med detta och ta det lugnt. Kanske var det den allmänna stressen i kroppen, som gjorde att jag började trampa för fort. Något som jag nu alltså försöker arbeta bort. När jag var barn var jag ett rätt långsamt och eftertänksamt barn som gick och cyklade rätt långsamt, medan tankarna var fulla med dagdrömmar. En del uppfattade nog detta, som att jag var generellt lite långsam i huvudknoppen. Men det var jag nog egentligen inte. Bara lite ineffektiv i mitt tänkande vad gällde skolarbete. För jag tänkte på annat. Men det blev bättre när jag blev vuxen. Även om det aldrig har blivit riktigt bra. Nu skall jag alltså försöka lära mig göra saker långsamt på nytt. Till exempel cykla och därmed bli bättre på att dagdrömma igen.

Det var en fin cykeltur denna första varma vårdag. Lärkorna sjöng och det var alldeles blått av blåsippor på en del ställen längs vägen och vitsipporna blommade också lite här och där. Det var alltså en vanlig fin vårdag i mitt 65-åriga liv. En av många fina vårdagar i detta liv. Men ändå speciell, på grund av den jävla pest som ställer till så mycket elände i världen. När jag kom fram till Tofta strandbageri som jag brukar cykla till rätt ofta, var allt sig likt. Men utanför stod en stor skylt att bara två personer åt gången fick gå in och att man innan dess skulle sprita sina händer. Det fanns en del andra regler också hur inköpet av bullar och mackor skulle gå till. Klokt alltihop, men lite jobbigt att bli påmind om. Men det var en del folk där och handlade och jag hoppas det åtminstone går runt någorlunda för bagaren med familj. För detta strandbageri är en viktig plats för mig sedan nu rätt många år.

Jag har alltså ett lite speciellt träningsprogram. Det fungerar så att jag under vintern och till det blir varmt ligger rätt lågt vad gäller fysisk aktivitet. En och annan promenad, men i övrigt tar jag det lugnt. Men när det blir lite lagom varmt och cykelväder trampar jag runt som fan. Som idag då den första milen var rätt motig. Men sedan släppte det och jag trampade på som aldrig gjort annat. Jag har läst att G.W. Persson har en liknande modell vad gäller supande. Han dricker rätt frisk ett halvår. Sedan är han helnykter halvåret därpå. Låter som ett rätt nyttigt schema. I varje fall de sex månader han ger fan i borsten. Samma sak med cyklandet för mig. De månader detta förekommer är klart nyttigast.

Snart är det påsk och den blir lite speciell. Jag har ju flera gånger tidigare beskrivit min ambivalenta inställning till denna högtid. Som barn fick jag ta del av varje detalj av Jesus lidande på korset. Det var törnekronor, svamp med ättika att släcka törsten och spjut som stacks upp i sidan. Dessutom kunde man i kyrkan få se detta illustrerat på därvarande krucifix. Påsken var alltså något som jag som barn inte tyckte var något att fira. För det där med uppståndelsen blev ju mest en detalj efter tortyren. Senare har väl också guds snålhet med uppståndelser retat mig. För jag har vid några tillfällen i livet bett gud upprepa detta konststycke vad gäller andra personer. Men detta tycks han förbehållit sin egen son, vilket jag då uppfattat som missunnsamt och snålt.

Men påsken är ju egentligen en högtid som börjar i mörker och slutar i ljus. Som man säger i kyrkan ”han är sannerligen uppstånden” och så är ljuset åter efter en tid av mörker. Så kommer det väl säkert bli med det jävla viruset också. Det kommer försvinna och vi kommer vara glada igen, efter en tid i mörker. Då får man hoppas att det blir en tid av eftertanke, innan allt återgår till det som var innan. För det var ta mig fan inget vidare då heller på många sätt. Kanske blir det här en påminnelse vad som är viktigt och mindre viktigt i världen. Som att pengar bara är bra om de används till något rättfärdigt och att vi bara har en jord att leva på och missköter vi den har vi nya katastrofer framför oss. Egentligen borde vi väl i Jesus efterföljd driva bort de månglare på jorden som gjort den till ett ”rövarkula” (Marcus 11:15).

Var rädda om er. Tvätta era händer. Ge fan i att hälsa på folk. Gå ut i naturen.

Peter

Hej vänner!

För några månader sedan skrev jag lite surt att jag tyckte det fanns för mycket tjafs och dumhet i nutiden och för lite allvar. Detta med det allvar som präglade mina norrbottniska släktingar i väckelsens tid. Då när man tog sina handlingar och sin moral på stort allvar. Ty om man slarvade med sitt liv och inte följde det som lagen och profeterna föreskrev i den heliga skrift, så försatte man inte bara sin rätt till frälsning, utan misskötte sig också i livet. Det var väl en lite väl sträng inställning till livet. Men jag tyckte att det materialistiska och fåniga utan allvar, hade gått till överdrift. Det var för mycket prylar och dokusåpor i världen och för lite allvar inför livet och det levande.

Men de fick man minsann äta upp att man skrivit. För nu kan man längta tillbaks till då, innan coronaviruset förändrade världen och allt blev allvar, moral och plikt. Nu lever vi i en allvarlig tid och då får man skärpa sig. Även om man inte har mycket hopp om att det skall leda till himmelriket.

Jag funderar på hur det kommer att bli på sikt om det här fortsätter. Kriser kan ju ta fram både det sämsta och det bästa i människan. De kan leda till egoism, självtillräcklighet och bunkrande av toapapper. Men också till att människor visar generositet, hjälpsamhet och stöder sina medmänniskor i en svår tid. Det är liksom ingen tid att satsa på sig själv just nu, utan mer att fundera på hur jag bör bete mig för att bidra till det gemensamma.

Det går förresten bra för statsminister Stefan Löfven såg jag i tidningen. Han har blivit riktigt poppis efter att tidigare legat rätt risigt till i förtroendemätningar. Det brukar ju gå bra för politiska ledare i kristider. Men jag tror folk gillar Stefan Löfven nu för han verkar vara en rätt rejäl människa, som inte är så jävla perfekt. Han är ingen vidare retoriker och säger ibland saker som inte är så genomtänkta i debatter. Men i den här krisen verkar han stå med bägge fötterna på jorden och utstrålar någon sorts förnuftig trygghet. Så det är inte konstigt att många omvärderat honom. För han verkar vara en kille av den sort som man skulle våga köpa en begagnad bil av utan oro. Nu spänner han ögonen i svenska folket och säger åt oss att tvätta händerna, sköta arbete, studier och i övrigt göra vår plikt. Verkar funka hyggligt.

Nu skiner solen ute och det ser ut att bli en fin dag. Men jag ser på träden att det blåser. Så jag går nog bara en promenad och skjuter upp den planerade cykelturen. Igår gick jag ner till denna stads botaniska trädgård och satt där på en soffa och fikade och funderade. Det tror jag jag gör idag också. Nedan lite bilder från Visby och på soffan jag satt och fikade på

Peter

Hej vänner!

Klockan är 03:00 och jag kan inte sova i natt heller. Det gör inte så mycket för jag har ju inget jobb att gå till, utan kan sova en sväng när jag vill. Men jag vill inte vända på dygnet egentligen. Men jag tror att det löser sig av sig själv på sikt. Innan jag blev pensionär kunde det vara rätt ångestladdat, när jag inte kunde sova. Då blev jag orolig att inte orka med arbetsdagen därpå. Men nu gör det ju inte så mycket. Det är inte så viktigt längre.

Förresten känns mycket annat inte så viktigt längre. Det enda som känns riktigt viktigt är att det förbannade viruset slutar jävlas. Det mesta känns i dagsläget underordnat det. Som om det mesta är ställt på paus, i avvaktan på att pandemin är över.

Jag läste ett förslag att man nu skulle passa på att sluta hålla björnar på Skansen i Stockholm. Det tyckte jag var ett bra förslag. För jag gillar inte när man håller vilda djur i fångenskap. Nu vet väl inte björnarna på Skansen att det finns ett annat liv, utanför deras fängelse. Men bara det är på något sätt otäckt att tänka på. Så nu tycker jag man skall passa på att avveckla björnarna och de andra vilda djuren på Skansen. Problemet är väl var man skall placera björnarna. För jag har hört att det finns ett överskott av brunbjörnar i djurparkerna. Så risken är väl att man i händelse av avveckling får skicka björnstackarna till de sälla jaktmarkerna. Men att fortsätta att år efter år låta björnarna få gulliga ungar som när människorna tittat färdigt på, avlivas; är ju inte heller schysst. På Skansen kunde man istället ha gamla lantbruksraser av kossor, svin, getter och får. Men inga vilda djur i bur.

När jag tittade ut nyss var det stjärnklart. Jag såg Karlavagnen och tänkte på att den stjärnbilden lärde jag mig känna igen som barn och den kommer finnas kvar tills jag dör. Under vikingatiden kallades den för ”Odens vagn”. Stjärnorna i Karlavagnen heter: Dubhe, Merak, Phecda, Megrez, Alioth, Mizar och Alkaid. Vilket jag precis lärde mig på Wikipedia. Kan ju var bra att veta om man vill visa sig duktig någon gång. När man var ung kunde man gått med en dam och tittat upp mot Karlavagnen och sagt ”den där stjärnan heter Alioth och den brevid Mizar”. Då hade säkert denna dam tittat beundrande på en och tänkt: ”visst är han lite konstig, men tänk vad han kan”. Nu hade jag som ung ingen aning om vad stjärnorna i Karlavagnen hette. Vilket naturligtvis var en brist. Å andra sidan kunde jag inte dansa heller. Så hur fan jag fick till, det är en gåta.

Apropå Skansen björnar och andra vilda djur som borde avvecklas tänker jag mycket på vår relation till djuren. Det finns ju knäppa djurrättsaktivister som inte verkar kunna skilja på människor och djur. Ni vet sådana där som hotar lantbrukare och deras familjer, för de har kossor och slaktar lamm. Det är tråkiga typer. I Sverige är ju djurhållningen oftast bättre än i andra länder. Men ändå inte tillräckligt bra för mig. Jag äter exempelvis inte gärna fläsk, för jag är rädd att det kommer från en djurfabrik och köper bara ekologiska ägg i förhoppning att hönorna har det bättre där. Men annars är jag en otäck köttätare som gärna sätter tänderna i en lammstek. Men ibland tänker jag att det inte är riktigt rätt att äta sina medlevare på jordklotet. För det är ju oftast fina djur man sätter tänderna i. Egentligen borde man ju bara äta otäcka djur som det finns många av. Som kackerlackor och kålfjärilslarver. Eller så kanske man trots allt bara borde äta grönsaker. Som Klasse Klättermus sjunger: ”För den som äter palsternackor, han går inte av för hackor.”

Jag läste förresten att man i Kina på nytt på marknaderna börjat sälja levande djur trots att det snackades om att detta skulle förbjudas. För det är ju detta och djurhållningen i Kina som ligger bakom att det varje år kommer nya influensor därifrån. Något som också till slut ledde till den nuvarande katastrofen. Man får hoppas att detta oskick förbjuds. Men det är väl att hoppas på för mycket.

 Förresten är det den första april idag. Så var försiktiga så ni inte blir lurade. Jag brukar ju luras varje första april. Men i år hoppar jag över det. För det känns inget kul att luras i år på något sätt. Allt känns för allvarligt för det just i år. Det här året tänker man ju mer på dikten "The Waste Land" av T.S Eliot. Den börjar ju. 

"April is the cruellest month, breeding

Lilacs out of the dead land, mixing

Memory and desire, stirring

Dull roots with spring rain.

Jag brukar ju tycka att det är helt fel och att april är en rätt bra månad. Då man brukar kunna ta fram cykeln för en lite längre tur. Men i år har T.S Eliot lite rätt. För april verkar inte bli något vidare.  

Nu går jag och lägger mig och försöker sova några timmar. Tänk på det som står i Ordspråksboken 10:28: ”De rättfärdigas hopp växer, de ondas förväntningar slår fel.” Så det är bra att vara rättfärdig och låta hoppet växa. Även om det nu ibland känns som ett hopplöst jävla mörker.

Peter