Hej vänner!

För några månader sedan skrev jag lite surt att jag tyckte det fanns för mycket tjafs och dumhet i nutiden och för lite allvar. Detta med det allvar som präglade mina norrbottniska släktingar i väckelsens tid. Då när man tog sina handlingar och sin moral på stort allvar. Ty om man slarvade med sitt liv och inte följde det som lagen och profeterna föreskrev i den heliga skrift, så försatte man inte bara sin rätt till frälsning, utan misskötte sig också i livet. Det var väl en lite väl sträng inställning till livet. Men jag tyckte att det materialistiska och fåniga utan allvar, hade gått till överdrift. Det var för mycket prylar och dokusåpor i världen och för lite allvar inför livet och det levande.

Men de fick man minsann äta upp att man skrivit. För nu kan man längta tillbaks till då, innan coronaviruset förändrade världen och allt blev allvar, moral och plikt. Nu lever vi i en allvarlig tid och då får man skärpa sig. Även om man inte har mycket hopp om att det skall leda till himmelriket.

Jag funderar på hur det kommer att bli på sikt om det här fortsätter. Kriser kan ju ta fram både det sämsta och det bästa i människan. De kan leda till egoism, självtillräcklighet och bunkrande av toapapper. Men också till att människor visar generositet, hjälpsamhet och stöder sina medmänniskor i en svår tid. Det är liksom ingen tid att satsa på sig själv just nu, utan mer att fundera på hur jag bör bete mig för att bidra till det gemensamma.

Det går förresten bra för statsminister Stefan Löfven såg jag i tidningen. Han har blivit riktigt poppis efter att tidigare legat rätt risigt till i förtroendemätningar. Det brukar ju gå bra för politiska ledare i kristider. Men jag tror folk gillar Stefan Löfven nu för han verkar vara en rätt rejäl människa, som inte är så jävla perfekt. Han är ingen vidare retoriker och säger ibland saker som inte är så genomtänkta i debatter. Men i den här krisen verkar han stå med bägge fötterna på jorden och utstrålar någon sorts förnuftig trygghet. Så det är inte konstigt att många omvärderat honom. För han verkar vara en kille av den sort som man skulle våga köpa en begagnad bil av utan oro. Nu spänner han ögonen i svenska folket och säger åt oss att tvätta händerna, sköta arbete, studier och i övrigt göra vår plikt. Verkar funka hyggligt.

Nu skiner solen ute och det ser ut att bli en fin dag. Men jag ser på träden att det blåser. Så jag går nog bara en promenad och skjuter upp den planerade cykelturen. Igår gick jag ner till denna stads botaniska trädgård och satt där på en soffa och fikade och funderade. Det tror jag jag gör idag också. Nedan lite bilder från Visby och på soffan jag satt och fikade på

Peter