Hej vänner!

En gång var det så att de som bestämde i politiken trodde de byggde en ny och bättre värld. Kanske inte ett paradis men ett folkhem som skulle vara trevligt och välordnat att bo i. Där kaffe skulle dukas upp på köksbordet och nybakade bullar skulle ställas fram till ordentliga människor som betalade sin skatt och gjorde rätt för sig. Tack vare att de betalade sin skatt och gjorde rätt för sig, så kunde de gå till doktorn och få pension. Ty så hade de blivit lovade och på den tiden räknade man med att det som utlovas skulle också hållas.

Men ödet ville annorlunda och det gjorde oss rädda och besvikna. Vad som hände förstod vi inte men hade inte heller makt att förändra. De som sagt att de i gemensam klokskap och kompromisser styrde detta land, verkade inte heller förstå vad som hänt. De bara skakade på huvudet och sa att det var oacceptabelt och verkade varken veta in eller ut. Så spred sig en känsla av maktlöshet. Som när en oljetanker får motorstopp 500 meter från kajen. Det spelar liksom ingen roll vad vi gör längre, för framför oss ligger en katastrof.

Så är vi plötsligt i en tid, där många känner osäkerhet och maktlöshet. Vilket är en farlig kombination av känslor. Något som gör människor farliga. Speciellt om deras känslor inte tas på allvar. Då vänder de sig till de som verkar lyssna på deras oro och inte på dem som avvisar den. Sedan må den som lyssnar vara hur dum som helst. För för en stund känns det bättre att lyssna på den sol- och vårare som säger att du är värd att lyssna på, än den som säger att du fördomsfull och elak i din rädsla och maktlöshet. Detta trots att du i slutändan blir bedragen av sagde sol- och vårare. För det kan trots att kännas bättre att någon säger man är vacker än att någon säger man är ful. Detta hur fan man än ser ut.

Plötsligt sitter du alltså där med tre mil till doktorn och delar en polisbil med halva Sverige och undrar hur fan det här gick till? Du som gjorde rätt för dig innan du fick reda på att du minsann tillhörde de medelålders vita män, som genom sin blotta existens står för allt bakåtsträvande ont. Du som gjorde din värnplikt och betalade både skatt och vägavgift. Som var snäll mot fru och barn, samt dansade jävligt dåligt. Nu skall du snart dö och få kommer tacka dig för din insats. Bra om du gör det i tid. Så kan man spara lite på åldringsvården och slippa höja skatten.

Själv avser jag nu gå till den snart enda inte privatiserade verksamheten och inköpa tre burkar svart starköl av märket Guiness. Svart och bittert!

Peter