Hej vänner!

Som ni säkert läst har Sinéad Marie Bernadette O'Connor dött. Jag misstänker att hon inte orkade längre. Hon led ju av psykisk ohälsa och hade diagnosen bipolär sjukdom. Som barn hade hon blivit utsatt för sexuella övergrepp. När hon var 15 år åkte hon fast för snatteri och placerades på en så kallad Magdalena asyl som drevs av en nunneorden som heter Order of Our Lady of Charity. Dessa ställen var namngivna efter Maria Magdalena och där placerades också ogifta flickor som blivit med barn. Hemska ställen som som irländska staten 2013 bad om ursäkt för och att den låtit verksamheten fortsätta, trots att man visste att förhållandena där var omänskliga. År 1992 var hon med i ett amerikanskt TV-program och rev sönder en bild av den dåvarande påven i protest mot de sexuella övergrepp prästerskapet i katolska kyrkan gjort sig skyldig till. Detta var innan hela omfattningen av detta avslöjats. Det tog naturligtvis hus i helvete. En massa katoliker blev kränkta när en bild på deras påve revs itu. Något som påverkade hennes karriär flera år framåt. Hon var ju en religiös människa som både hann med att bli kristen och muslim. Hennes son Shane tog sitt liv 2022 när han var 17 år gammal. Vilket gjorde att hon gav upp och ville dö. Hon gjorde också själv ett antal självmordsförsök och sa att hon en dag hoppades få återse Shane. Det hoppas jag hon gör. Hon var en kvinna som på något sätt var stark och ärlig i sin stora svaghet. En unik människa som gud inte var så snäll emot när hon levde. Jag hoppas han bättrar sig nu och låter henne vila ut och få det bra. Nothing Compares 2 U, Sinéad.

Det har skrivits mycket om kränkningar sista tiden. Jag tror de flesta av oss tycker eldande av koraner verkar föga meningsfullt och bara ställer till det. Dessutom är det rätt dumt, då det utsätter andra för risker och fara. Ty världen är full av galna terrorister. Som inte vill något annat än att få en anledning att ta livet av folk, som inte tänker som de gör. Nu har dessa fått en anledning att ta livet av medborgare i och från Sverige. Medborgare på något sätt verkar betraktas som gemensamt ansvariga för, vad en överviktig dansk jättebebis och knäpp irakier hittat på. Det är, som sagt, jävligt onödigt. Men jag undrar vad Sinéad hade tänkt. Hon var ju på slutet av sitt liv muslim och hade samtidigt en gång i protest kränkt en massa människor, när hon rev sönder en bild av den de betraktar som deras guds främste företrädare på jorden. Gjorde Sinéad rätt som i protest rev sönder en bild av påven? Jag tycker det. Även om jag retar mig på det ologiska i detta. För det innebär ju på något sätt, att jag tycker en del skall slippa kränkningar. Medans andra skall få acceptera dessa. Skall det vara okej att riva sönder bilder av påven, men inte elda koranen. Rent praktisk är ju bakgrunden till och konsekvenserna av dessa handlingar olika. Men de är onekligen kräkningar bägge två. Så helt enkelt är det inte. Det handlar ju inte heller om skillnaden mellan bilder och böcker. För Jyllandsposten och Lars Vilks råkade ju jävligt illa ut på grund av bilder. En svårighet med att förbjuda handlingar som kränker andras religiösa uppfattning, av vad som är heligt, är ju att brott mot detta förbud, i så fall måste bestraffas. Vilket straff skulle då varit lämpligt att straffa Sinéad med, för att hon rev sönder en bild av påven och kallade den institution han företräder för ond? Böter eller fängelse borde väl räcka. Men jag har läst att en del tycker att att killen som senast eldade upp koranen förtjänade att halshuggas. Låter barbariskt och överdrivet i mina öron. Men är väl antagligen i överensstämmelse med sharia, gissar jag. Men det vet jag inte.

Det bästa vore ju naturligtvis om gud själv fick ta hand om de som kränker honom. Det borda han klara av utan mänsklig hjälp, tycker man. Han blir säkert bara sur, av att behandlas som så svag och maktlös att han behöver hjälp att straffa de otrogna syndarna. Eller så är han snäll och förlåter dessa. Man får väl hoppas på det senare. Skall man tro på det gamla testamentet och koranen, lär han väl straffa rejält. Men i det nya testamentet är han ju snällare och inte fullt så hård. Där kan man iallafall be om förlåtelse för sina synder och hoppas på det bästa.

Själv är jag ju inte troende och jag behöver bara slå upp tidningen för att få stöd i min uppfattning. För om en allsmäktig gud låter det jävla kriget fortsätta och att gangsters får fortsätta skjuta ihjäl varandra och spränga sönder hederligt folks bostäder, så är han till liten nytta om han finns. Jag har vid ett flertal tillfällen nu bett honom göra något åt saken. Men verkar inte bry sig. Om han finns och är allsmäktig, har han ju möjlighet att få slut på detta elände. Låter han det fortsätta är han ju inte snäll alls. Då är det ju bättre om han inte finns. Så slipper man bli besviken på honom och kämpa med det olösliga teodicéproblemet och hitta på dumma lösningar och ologiska förklaringar till detta problem.

I tisdag fick jag förresten se in i mitt inre. Det såg enligt den läkare, som tittade efter, hur bra ut som helst. Hon hade nämligen en kamera som hon kollade med. Själv tyckte jag såg rätt konstigt ut. Det var faktiskt inte så otäckt att genomgå denna undersökning. Däremot var förberedelserna lite jobbiga. Man fick dricka något kvällen innan och på morgonen före undersökningen. Det var inte milt laxerande om man säger så. Snarare väldigt omilt och man drabbades av en inre tomhet. På instruktionen till detta medel stod det att man ”bör” befinna sig där det finns en toalett, när man tar det. ”Bör” är i det här fallet ett illa valt ord. Borde stå skall befinna sig, inte längre än tre meter från en mugg. Så man hinner få ner brallorna innan störtfloden. Men som sagt min tarm visade sig vara i toppform och den kvinnliga läkare som undersökte den, berömde dess utseende. Det är väl tyvärr det utseende, man får mest beröm för nu för tiden.

Vad gäller Sinéad får man väl säga igen: Nothing Compares 2 U.

Slava Ukraini!

Peter