Hej vänner!

Ibland blir man förvånad över hur dumma och otaktiska människor kan vara. Nu har kungen skitit rejält i det blå skåpet, genom att vara oförnuftig nog att öppna käften. Han hade tydligen synpunkter på att man infört kvinnlig tronföljd och att prinsessan Viktoria, kommer upphöjas till drottning en dag. Nu är vad jag förstår denna tjej en av monarkins främsta tillgångar och omtyckt även av många, som snarast vill införa republik. Få tycker nog illa om henne, även om många nog tycker synd om henne som hamnat i denna olyckliga situation, som den ärftliga monarkin sedan Gustav Vasa medfört. Det var ju Gustav Vasa som införde denna konstiga idé att titeln skulle ärvas. Antagligen för hans mer eller mindre galna söner, inte skulle legat så bra till vid kungaval. Innan dess valdes ju kung på Mora äng, med hjälp av vapengny och hejarop. Sedan lyfte man upp den nyvalde kungen på Mora sten och sedan fick han fara på Eriksgata och se glad ut. Men även där gällde det att sköta sig som kung. På 1100-talet var det en nyvald kung som hette Ragnvald Knaphövde som struntade i att lämna några förtrogna som gisslan, när han skulle resa in i Västergötland. Vilket gjorde Västgötarna så förbannade att de slog ihjäl honom. Knaphövde betyder visst ungefär tjockskalle. Vilket ovanstående misstag indikerar var ett passande namn. Men verkligen inget att ta efter av senare kungar.

Jag har alltid tyckt synd om vår nuvarande kung. För han verkar haft det jävligt jobbigt som ung. Han miste ju sin pappa i tidig ålder och hade kämpigt värre under sin skolgång på grund av sin dyslexi. Så jag har faktiskt alltid försvarat honom, även om jag tycker själva institution med ärftlig monarki är jävligt konstig. För, som sagt, har jag tyckt synd om killen. Dessutom har jag en gång i en kyrka i Västmanland lovat bevara konungen och fäderneslandet. Det var någon sorts tillställning som hette ”Krigsmans erinran” och ingick i värnpliktens ritualer. Då jag är en ordhållig kille kommer jag hålla mitt ord och inte jävlas med monarken. Även om han säger korkade saker, kommer jag inte reta honom och kalla honom ”Knaphövde”, även om man ibland har lust.

Kanske vore det bra med republik och Viktoria slipper ifrån alltihop. Så slipper jag tycka synd om den statschefen också. Men i denna oroliga tid känns det inte så prioriterat med förändringar. Det tycker ju inte heller de partier som i sitt partiprogram, säger att det är något de önskar. Vilket de nu gjort i 100 år, utan att göra något åt saken. Men först tycker jag att man skulle försöka få ett slut på det jävla sprängandet och skjutandet och de gäng som har makten i hela bostadsområden. Sedan rusta försvaret så Putin-jäveln drar sig för att komma hit med sina orcher. När allt sådant är fixat kan man väl överväga att frige Viktoria, så hon kan flytta till Ockelbo och starta en korvmoj med sin prins. Det blir säkert ett trevligt ställe. Vickans grill, med kunglig tunnbrödsrulle med prinskorv. Men som sagt, det får bli en senare fråga. Just nu finns det, enligt min uppfattning, viktigare saker att prioritera. Saker som bör lösas i samförstånd innan det är för sent. I Italien och Ryssland är det ju maffian som har makten och det kommer till slut bli likadant här, om man inte får stopp på eländet. Nu kanske ni tycker jag överdriver. Men det har man tyckt på många andra ställen innan det var för sent.

Jag brukar tycka att varje årstid har sin tjusning. Men för första gången tycker jag tjusningen med vintern är begränsad och längtar till vår. Till de där dagarna man kan sitta mot en södervägg och värma sig i solen. Den var det förresten länge sedan man såg. Ännu längre sedan den gjorde nytta genom att värma en frusen själ, som min. Som behöver värmas upp. Jag känner mig ändå i fin form efter min operation och ser fram mot den vår, som ligger framför mig. Blåsippsblå och tussilagogul som svenska och ukrainska flaggan. Det enda jag längtar mer efter än vår, är att det skall bli fred i Ukraina och att de skyldiga till detta brott ställs inför rätta. När så sker skall jag bjuda alla jag känner på äkta champagne och ta ett glas själv eller två. Just nu avstår jag ju från allt sprattelvatten och sådant. Men blir det fred så kommer jag ta mig fan inte avstå från någonting.

Förresten skulle jag vilja bli präst och stå i en predikstol och predika. Sedan kliva ner och välsigna den menighet som för närvarande är i stort behov av tröst och välsignelse. Tyvärr faller detta på att jag saknar en del saker i mitt CV, som ställer till det. Nämligen tro på gud, tro på evigt liv och på jungfrufödelse. Likt Hjalmar Söderberg tror jag ”på köttets lust och själens obotliga ensamhet”. Det ena är ju betydligt mer kul än det andra. Men knappast något att predika om i kyrkan. Även om man tror på det. Man kan ju knappast börja en predikan i svenska kyrkan med att säga: ”dagens epistel handla om köttets lust, vilket i mera moderns språk betyder sex och ännu mera sex. Som det står i den heliga skrift: Ordspråksboken 7:18: Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.” Men detta är en predikan ni aldrig kommer få höra mig predika i Visby domkyrka. Inte heller om själens obotliga ensamhet, lär jag få berätta om för församlingen.

Nu skall jag gå på en prommis i gråvädret med taxen Stefan, som numera är tonåring och rätt odräglig. Envis och lite opålitlig. Han som nyss var en så snäll hund som var enkel att ha att göra med. Men jag har läst att det brukar bli bättre när hundarna blir lite äldre och mindre styrda av sina hormoner. Så även det kan man se fram emot.

Peter