Hej vänner!

Jag har framför mig några rejält jobbiga dagar. Kanske längre. Så det tar nog ett tag tills jag skriver något på denna blogg igen. Jag har sett att ni som läser det jag skriver, är en hel del. Ibland undrar jag vilka ni är? Några få brukar ”gilla” på Facebook när jag gör reklam för inlägg där. Men de flesta brukar tydligen bara läsa, utan att göra något mer. Då det är ungefär lika många som verkar läsa varje inlägg, så gissar jag att jag har ett gäng regelbundna läsare. De har blivit lite fler under åren. Detta trots att jag blivit tråkigare och mer allvarlig, för varje år. Så jag rekommenderar att man om man vill läsa något mer positivt och uppmuntrande, går tillbaks till inlägg skrivna före Trump vann presidentvalet, före pandemin och före Putinjäveln startade krig. På den tiden var jag faktiskt ibland riktigt skoj. Nu handlar det rätt mycket om att skriva av mig min oro och vrede över allt jävla elände. Varför jag gör det offentligt vet jag inte riktigt. Kanske för att jag vill få någon sorts bekräftelse och stöd. Kanske för att jag behöver någon sorts anonym vänskap. Kanske för att ni skall läsa och tycka att jag har lite rätt och skall tycka om mig. Jag vet inte riktigt. Ni som läser här känner mig ju numera lite grann. För jag försöker vara ärlig både med mina tillgångar och mina tillkortakommanden. Vad ni ser är väl rätt likt det ni får, på gott och ont. Men nu är det ”Hej då” på ett tag och vi får se när jag återkommer.

Nu är det
hej och tack
för ett tag.

Kanske vi hörs
igen någon dag.

Det skall det först
bli mörkt och kallt.

Men snart är det lärksång
och blåsippsblom överallt.

Så ge inte upp
fast tiden är svår

Till slut blir ljust
och vänlig vår.

Så segrar
det goda över det
onda en dag.

Då kanske vi hörs igen
du och jag.

God Jul och Gott Nytt År!

Peter