fredag 23 december 2022

Hej vänner!

I morgon är det julafton 2022. Något som i år inte känns speciellt viktigt. För jag har varit med om så mycket de senaste veckorna, att jag inte tänkt mycket på att det dessutom, mitt i alltihop, skall bli jul. Det skall det trots allt bli och numera är sådana helger, för mig rätt ambivalenta tillställningar. För de är ju både lite kul och samtidigt en påminnelse om tidens gång. Det är liksom skinka, rödkål, sillsallad och vemod, i en enda blandning. Så har det varit sedan jag fyllde 65 och plötsligt blev påmind om att jag knallat runt på denna planet, sedan, 50-talets första hälft. Nu är jag alltså 68 år och det är inte så dåligt. Harald Blåtands farsa Gorm den gamle blev visst inte mer än runt 50 år. Vilket på den tiden tydligen var tillräckligt för att få tillnamnet ”den gamle”. Han var visst förresten en elak gubbe, som slog ihjäl de präster som hade oförskämdheten att försöka kristna danskarna. Men hans son tyckte det nog var bäst att bli kristen och kristna sina landsmän. För han ville ha bra relationer med grannarna i söder. Men folket längst upp i norra Skåne, som då var danskt, lyckades han inte kristna. Vilket ingen riktigt lyckats med än. Där tillber man ju fortfarande Oden, Tor och Frej, som ni vet.

Jul är ju ett fornnordiskt ord. Fast då kallade man det att dricka jul. För det var tydligen en rätt blöt tillställning. Man firade ju också midvinterblot, ungefär när vi firar jul. Då offrade man också till asarna. Vilket innebar att man slaktade och käkade upp en massa grisar, hästar och får. Till det offrade man en massa öl och mjöd till gudarnas ära. Morgonen därpå bad man till gudarna och sa: ”aldrig mer”. Men året därpå var man minsann på det igen. Sedan blev vi kristna, vilket egentligen inte ändrande på så mycket vad gäller själva firandet. Mer än att den gud man tillbad var en annan. Annars käkade man och söp som förut. I Uppsala fanns ett tempel där man visst dessutom offrade människor och hängde upp dem i träden. Fast det kanske bara är något som är förtal, från de präster som ville kristna landet. Jag har något minne av att jag hört att Adam av Bremen, som vid något tillfälle besökte detta tempel, berättade att man sjöng snuskiga visor också. De hade man gärna velat höra. Själv kan jag bara några få lite slippriga nubbevisor och skulle behöva utöka den repertoaren. Egentligen kommer jag bara ihåg en, som är lite barnförbjuden, som ni kan sjunga i jul om ni vill. Nämligen denna:

”Grisen, den har fyra ben
tuppen, den har två
snoppen, den har inga ben
men den kan stå ändå!
Skål.”

Kanske var det den man sjöng till Frejs ära, när man blotade i Uppsala. Skulle inte förvåna mig.

Jag funderar faktiskt på att gå till julottan i år. För jag gillar julpsalmerna och julevangeliet. Dessutom har jag ju inget annat för mig och har mycket nära till Visby domkyrka. Tar högst fem minuter att gå dit. Undra om man är välkommen om man är ateist. Antagligen inte. Men jag tror inte de kollar så noga. Skulle någon, mot förmodan fråga, så får jag väl ta till en nödlögn och se lite troende ut och påstå att jag är detta. Som Hasse Alfredsson är i den mycket skojiga sketchen där han berättar att han tror på ”Robert Lind” i Kramfors:

Jag tycker alla i år skall be till gud, om fred i Ukraina oavsett om de tror på honom eller inte. Men det lär väl inte hjälpa så mycket. För han måste ha det lite jobbigt just nu. I Ryssland sitter en av hans högsta företrädare, nämligen patriarken av Moskva, som heter Kirill och stöder krigsbrottslingen som startade alltihop. Han är visst säker att det fanskapet, har gud på sin sida. Vilket andra nog inte håller med om. Vem gud själv håller på är väl lite osäkert. Kanske vet han varken in eller ut. Påven håller visst inte med patriarken Kirill alls. Så två av hans högsta företrädare på jorden har helt olika uppfattning om hans vilja. Men en sak är säker. Nämligen att Robert Lind i Kramfors vill ha fred och att den jävla krigsförbrytaren ställs inför rätta. För Robert Lind är säkert en hederlig karl!

https://youtu.be/DMImcGjkiFs

Ge stålar till Rädda Barnen: https://www.raddabarnen.se/stod-oss/swish/

Peter






Inga kommentarer: