Hej igen vänner!

För närvarande är jag nog lite rörigare i skallen än vanligt. Vilket inte vill säga lite. Men jag är ändå varje dag oerhört tacksam att jag trots allt kan sitta här och skriva till er. Likaså för den skicklighet i vård och omsorg jag fick ta del av när jag opererades. Tack så mycket alla snälla och duktiga människor som deltog i detta. Jag tänker rätt mycket på överläkare Helena som utförde detta ingrepp. Det finns ju en ABC-bok som heter ”Pyttans ABC” som är mycket politiskt inkorrekt idag. Den innehåller små rim av Albert Engström, Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding. Samt skojiga teckningar som illustrerar varje bokstav. I den står det: ”Kroppen är den större delen Med ett litet hål för själen.” I detta lilla hål har man nu ordnat till så själen, slipper ha så trångt som tidigare. Som jag skrivit tidigare skulle jag vilja visa min tacksamhet på något bra sätt. För det var många inblandade på olika sätt. Som sagt de som utförde själva ingreppet. Men också sjuksköterskan Doris som fanns när jag vaknade och alla andra syrror som var snälla mot mig. Men också personalen i helikoptern som forslade mig till Visby och helikoptersjuksköterskan från Norge, som pratade med mig innan vi for iväg. Tack allihop!!

Idag funderar jag på att gå till Visby domkyrka och tända tre ljus för freden. Jag funderar också på att be till gud om fred i Ukraina. Vilket ni som följer denna blogg, nog tycker är jättekonstigt. För maken till ateist och gudsförnekare, har ni väl knappast läst. Men jag är ta mig fan beredd att göra i stort sätt vad som helst för att det jävla kriget skall ta slut. Även be till den himmel som jag tror är tom, svart och från vilken inga svar kommer. Men som sagt, för att det skall bli fred är jag beredd att göra i stort sätt vad som helst. Jag skulle med glädje äta en stor tallrik daggmask med koriander, om det ledde till att det jävla krigandet tog slut.

På guds existens är jag alltså rätt tveksam. Men att djävulen existerar och finns är jag rätt säker på. Han heter Vladimir Putin och bor i Moskva, tillsammans en hel hög småjävlar. Så fyllda av ondska att det luktar svavel, även här i Visby när det blåser från öster.

Vad tycker ni förresten om landsförrädare. Det har ju alltid funnits sådana. Som Efialtes som efter tre dagar, visade perserna en väg över berget vid Thermopyle, så de kunde komma förbi och angripa Leonidas och hans spartaner i ryggen. Sedan dess har det ju funnits en uppsättning sådana svikare. Den norske förrädaren major Quisling har till och med gett namn åt hela fenomenet. Här i Sverige har vi ju haft figurer som Wennerström, Bergling och nu två bröder med iransk bakgrund, som gått fienden tillhanda med information och svikit oss. Själv tycker jag mycket illa om landsförrädare. Inte minst just nu när vårt land hotas av det land, som de samarbetat med. Som hotar vår frihet, vårt statsskick och sätt att leva. Jag har inget till övers för dem. De som i detta läge bryter mot landets lagar begår inte bara ett vanligt brott, utan förråder oss, tycker jag. Det gäller även om de rappar fram någon sorts gangsterromantik, säljer droger, är tokigt svartsjuka polischefer eller högerextrema kompisar till det ryska fanskapet. De sviker sitt land och bör behandlas därefter.

Nationalism är lite knepigt. Själv har jag aldrig riktigt förstått varför det skulle vara extra fint att vara född på en särskild plats på detta lilla klot i universum. Att man skulle tillhöra någon sorts utvalt folk på grund av detta. Men i länder som fått slåss för sin frihet är det väl ofta just känslan av samhörighet och gemenskap i kampen, som motiverat till motstånd. Som i Norge och på Irland där man kämpat, för att få en egen plats att kalla sin. Nu känner jag att även jag motiveras av att det finns ett land som Sverige, där jag är hemma och vars statsskick, skogar, sjöar och ängar är värda att på alla sätt försvara mot ondskan. Så ser jag det.

Dags för en kopp kaffe.

Peter