Hej vänner!
Kort novell igen.
Egentligen kunde det vara en rätt bra dag. Men det var det inte. Utan en dag av sorg. Han satt på en bänk på Nytorget och drack en starköl i smyg. ”Nu sitter jag på en bänk och dricker öl”, tänkte han. "Om någon ser mig nu kommer de tänka, att jag är rejält på dekis. Vilket jag kanske är"
Det var i slutet på mars och han satt ensam på en bänk och drack sig full. Han öppnade en öl till och en tittade ner i marken, rädd att möta någons föraktfulla blickar. Det började bli kväll och i väster var himlen i eld. Han borde gå hem. Men var rädd för att där möta ensamheten och satt kvar.
Då stannade någon framför honom. Han såg att det var en dam på skorna. När han tittade upp kände han genast igen vem det var. För det var henne han för någon timme sedan inhandlat en påse öl av på systemet.
- Hej, så här
sitter du, sa hon.
- Ja, här sitter jag.
- Jag såg att du
grät när du betalade.
- Ja, idag har jag varit och avlivat min
hund. Så jag är jävligt under isen.
- Inte så konstigt. Klar
att du mår jävligt dåligt. Var den sjuk.
- Ja och gammal.
Sjutton år.
- Vi börjar också
bli gamla. Känner du igen mig?
- Jo, du jobbar på bolaget och
har rätt ofta sålt öl till mig.
- Men du minns inte att vi en
gång gick i samma klass på Södra Latin.
- När du säger det
tycker jag att jag minns det lite svagt.
- Du satt oftast
bredvid Nisse Oskarsson, som jag tyckte var en jävla typ. Var ni
kompisar.
- Ja, men det slutade vi med. Han och min dåvarande
flickvän blev ihop. Vilket var jävligt smärtsamt.
- Sånt gör ont.
Jag vet, för jag har också blivit bedragen. Tar tid innan den
smärtan släpper.
- Här sitter jag och ser ut som jag är helt
jävla alkoholiserad. Vilket jag funderar på att bli. Kommer förbi
dig i morgon bitti och köper en flaska Rosita, så det blir klart
med det.
- Jaha, eller så
går du hem och gråter över din hund. För jag ser att du behöver
gråta.
- Jag vågar inte gå
hem. För hela lägenheten kommer att dåna av ensamhet.
- Nu är
vi 67 år och gamla klasskompisar och tydligen bor vi ensamma bägge
två. Vi bär också med oss smärtan av att blivit svikna, även om
det var länge sedan. Låt oss gå hem till mig och på vägen
inhandla två pizzor. Öl har du ju i påsen, så det räcker till i
kväll.
- Du är inte lite tokig du, som tar hem en kille som
sitter på en parkbänk och dricker öl.
- Jag var lite kär i
dig när vi gick i samma plugg och det kanske jag kan bli igen. Vad
fan har vi att förlora? Dessutom behöver du tröst i din sorg. Men
om du hellre vill sitta här och frysa, så får du väl göra det.
Eller så går vi hem till mig och äter pizza och du kan storböla i
ett glas rött. Sedan kan vi se på TV tillsammans. Fast du får inte
sova över, utan gå hem, senast klockan nio. Någon jävla ordning
skall det vara, även en sorgens dag som denna. Full av tomhet och
mörker.
- Ja det var ju min
bästa kompis som försvann.
- Sånt tar tid att
komma över. Men vi har ju tid kvar, trots allt. Den får vi försöka
göra något av.
- Får jag krama dig?
- Okej, men sedan
går vi.
Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar