Hej vänner!

Det är idag när jag skriver detta första advent. Som ni säkert redan vet beror det på att adventus på latin betyder ankomst. Adventus Domini betyder Herrens ankomst. Vi skall alltså minnas att Jesusbarnet är på väg och att hans mor Maria är höggravid. Hon har ju blivit befruktad av den helige ande och är enligt vissa jungfru, trots att hon är i detta tillstånd. Vilket jag tycker är en ovanligt dum idé. Men att hennes partner Josef gick på detta, är ännu dummare. Undra var hans kompisar sa, när han berättade att Maria var på smällen och att han inte kunde vara pappan. När han förklarade att det var en helig ande, som var fadern. De måste ha skakat på huvudet och sagt till varandra ”den är inte lite dum den”. Men jag tror att det bara är ett påhitt och att snickaren Josef visst var barnets pappa. Hoppas det. För annars vore det synd om Josef. Bedragen och lite dum i huvudet.

”Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.” Så skriver Lukas och vilket jag tycker är fint. Dessutom börjar han sin mening med ”Och” vilket jag också gör ibland. Men en del säger att det är fel. Men då kan jag säga att varken jag eller Lukas bryr oss om sådant. Jag kollade och den där Kvirinus hette egentligen Publius Sulpicius Quirinius, vilket är ett trevligt romersk namn. Men det är en del saker som inte riktigt verkar stämma. För skattskrivningen genomfördes 6-7 år efter Jesus födelse och den elake Herodes dog fyra år före Jesus födelse. Nu är det väl inte så viktigt exakt när Jesus föddes. En bisak i sammanhanget.

Själv föddes jag den 14 augusti 1954 på Sundsvalls lasarett. Vilket nu börjar bli rätt länge sedan. När jag ser detta årtal känner jag mig gammal. En del brukar uppmuntrande säga att man är så gammal som man känner sig. Vilket inte stämmer alls i mitt fall. För jag känner mig precis så gammal som jag är. Vilket ibland känns lite jobbigt. Oftast bryr jag mig inte alls. Men ibland slår det mig som en istapp i huvudet och gör mig lite rädd. För det finns saker man vill hinna med och avsluta. Vad man inte vill tänka är ”så det här var livet”. För det är ju inte sant. Har man tur så är det ju ett varv kvar, före upploppet. Men det har pinglat en del för att påminna om att man är inne på slutvarvet..

Nio år innan jag föddes sköt sig en obehaglig gubbe med missprydande hårväxt under näsan sig själv i huvudet i Berlin. Innan dess hade han lurat i en massa människor att all världens olyckor och problem berodde på människor, som var judar. Det är ju så utomordentligt korkat att man inte kan begripa hur någon kunde gå på det. Men det gjorde massa tyska människor och medverkade till massmord. Så dumhet är inte ofarligt, utan tvärtom livsfarlig. Det skrämmer mig hur lätt det verkar vara att få folk att vilja tro på de mest dumma och onda idéer. Som vill att verkligheten skall vara som de vill att den skall vara och att det finns enkla lösningar på svåra problem. Som att skapa ett tusenårigt lyckorike om bara judarna försvinner. Eller ett rysk imperium om bara ukrainarna försvinner och slutar göra motstånd. Eller om bara demokratin avskaffas och folk som stormar kongressen och slår ihjäl de som inte är med på detta, får göra det i lugn och ro, så kommer folkets vilja råda och alla bli lyckliga.

Men vägen till Auschwitz började ju någonstans och med först små steg och sedan allt större mot katastrofen. I Ryssland har man nu för länge sedan slutat med små steg och tar jättekliv. Men i Sverige tas det små steg, än så länge. Det finns redan nu de som vill avskaffa det fria ordet och göra etermedia till ett språkrör för makten. Som menar att de som inte säger det de vill höra, ljuger och undanhåller sanningen. I USA så kallade den förre presidenten journalister för ”folkets fiende”, när de beskrev verkligheten på ett sätt som han inte gillade. Här i Sverige hotas och förföljs både journalister och politiker av folk, som inte gillar de de säger eller skriver. Folk som gör så, borde låsas in under några år samt fråntas rätten att äga dator och mobiltelefon. Men alla de som skriver eller ”gillar” på internet tycker jag bör fundera på, vilka de uppmuntrar med det de skriver.

Folk har olika uppfattningar och åsikter och det måste man lära sig stå ut med och respektera. Men det finns gränser även för detta. För folk som säger att de hatar andra människor på grund av deras sätt att vara eller deras åsikter, kan man inte respektera. För de tar ju de första stegen mot barbariet och stoppar man dem inte där, så tar de ett steg till. På internet har de ju numera tyvärr, möjlighet att rulla sig i all möjlig dumhet och tokighet, med sina likasinnade.

Jag brukar ju på den här bloggen ibland skriva citat av den engelske filosofen Bertrand Russel. För jag tycker han sagt så mycket klokt. Han sa så insiktsfullt:

"The first step in a fascist movement is the combination under an energetic leader of a number of men who possess more than the average share of leisure, brutality, and stupidity. The next step is to fascinate fools and muzzle (munkorg) the intelligent, by emotional excitement on the one hand and terrorism on the other."

Vilket är klokt sagt och i denna tid jävligt skrämmande. Själv skulle jag säga att det gäller alla totalitära idéer.

Peter