Styx
När vi kom ner
till
floden var
det fuktigt och
kallt.
Kabbelekan
blommade
och fåglar sjöng
överallt.
Båten
låg där
svart av tjära.
Vi var nästan
framme och
alldeles nära.
Så gick vi ombord
och han
stakade
ut.
Det fanns inte längre
nån början och inte
nåt slut.
Jag
hade inget
med mig på
vägen
över.
Men han sa,
att där finns allt
du
behöver.
På andra sidan
en skog av bok,
björk
och alm.
En vind drog
i löven, som en
sommarens
psalm.
All oro var borta
all ängslan, all
nöd.
Jag
somna en stund
och sov, som jag
var död.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar