fredag 3 juni 2022

Styx

När vi kom ner
till floden var
det fuktigt och
kallt.

Kabbelekan blommade
och fåglar sjöng
överallt.

Båten låg där
svart av tjära.

Vi var nästan
framme och
alldeles nära.

Så gick vi ombord
och han stakade
ut.

Det fanns inte längre
nån början och inte
nåt slut.

Jag hade inget
med mig på
vägen över.

Men han sa,
att där finns allt
du behöver.

På andra sidan
en skog av bok,
björk och alm.

En vind drog
i löven, som en
sommarens psalm.

All oro var borta
all ängslan, all
nöd.

Jag somna en stund
och sov, som jag
var död.





 

Inga kommentarer: