Hej vänner!

Det händer spännande saker på Gotland. För någon vecka sedan kom det hit soldater med luftvärnsrobotar kanoner och ärtsoppa. Detta för att hindra Ivan den förskräcklige att komma hit och snatta åt sig ön, som han nyss gjorde med Krimhalvön. Men först planerar han tydligen att ge sig på ett annat grannland igen. Det är otäckt. Vad jag förstår är syftet, att på nytt skapa en värld som otäckingen känner sig hemma i och dela upp världen i intressesfärer, inom vilka supermakterna bestämmer. Som det var på den ”gamla goda tiden”. När våra små Baltiska grannar var ockuperade och man kunde skicka stridsvagnar, om något folk stack upp och själva ville bestämma sin framtid.

*
En annan spännande sak som just hänt på Gotland är att vår biskop fått sparken och blivit av med rundkragen. Orsaken är visst att han bedragit sin fruga regelbundet under två år. Det får biskopar inte göra. För det är att synda mot det sjätte budet. I det står det ju uttryckligen att man inte får begå äktenskapsbrott. För det är en svår synd. Men vem är jag att döma och fördöma? Jag är ju knappast den som är utan synd och som med gott samvete, kan kasta den första stenen. Men att som chef inleda relationer anställda, är väl inte helt okej. Kan bli komplicerat vid nästa lönesamtal. Fast rent generellt verkar arbetsmiljön i svenska kyrkan vara rätt obehaglig. Jag tycker man jämt läser om konflikter och bråk. Det gänget borde läsa på vad killen på krysset en gång sa. Nämligen ”Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.” Vad man skall kalla alla bråkiga präster och biskopar”, sa han inte. Inte Guds barn i varje fall. Men kanske den avsatte biskopen skulle omskola sig till Imam. För då får han ju ha fyra fruar och slipper ställa till det på det här pinsamma sättet.

*

Som ni vet, drog för några dagar sedan en storm förbi. Det hände inga större olyckor som tur är. Mest träd som välte över vägar och elledningar. Det har överhuvudtaget varit blåsigt i vinter. Men idag verkar det rätt lugnt. Jag tänker inte jobba idag. Har väl inga speciella planer. Lite vemodig orimmad dikt om storm på det:

Storm som
lämnar fällda träd,
blir minnen i
din skog.

De låg där
i decennier och
sjönk sakta ihop.

Du gick förbi
år efter år och såg
hur träet murknade,
hur svampar vemodigt
växte i den döda veden.

Så mättes tiden stilla
i de träd som fälldes
av storstormen.

Det var de år,
då du såg kroppen
förändras och barndomen
övergå i något nytt.

Något hände, en storm
drog förbi och dina drömmar
fick ett annat innehåll.

Storm kan fälla
dig till marken.

Du reser dig
skrapad och slagen i
blod.

Stilla återgår
fällda träd,
till jord och minnen
av storm försvinner.

Fällda tårar torkar
och sår läker
till ärr.

Blir minnen av den
storm som drog förbi.

 Peter