tisdag 16 november 2021

Hej vänner!

Vad tycker ni om tid. Förr tyckte jag det var helt okej med tid. Numera är jag rädd för den och dess obeveklighet. För tio år sedan var jag 57 år och det känns som alldeles nyss. Om tio år är jag 77 år och om det går lika fort som de föregående tio, så är det för hemskt. Numera är födelsedagar och nyår ju bara påminnelser om åt vilket håll det barkar. Som dödsurets knackande i gamla trähus. Eller en väggklockas tickande, till man glömmer vrida upp den. Vilket man gör en dag. Fast det är lite konstigt att jag står här med evighet åt bägge håll.

Före den stora smäll som var början till detta universum, fanns ingen tid. Den uppstod tydligen i samband med denna smäll. Jag har läst att det fortfarande ingen fysiker, som kan förklara varför tiden går åt ett håll. Men det gör den och jävligt fort dessutom. Det känns ibland som ett år numera bara är några veckor långt. Själv har man väl passerat ”bäst före” datumet. Men om man luktar och smakar på mig, kanske man märker att jag är rätt okej trots allt.

De första klockorna hade bara timvisare har jag läst. För minutvisare var överdrivet noggrant och behövdes inte. Innan dess var man ändå mindre intresserad av detaljer. Då räckte det med dag och natt. Dag var när det var ljust och natt när det var mörkt. Man märkte när det ena höll på att övergå i det andra. Då var det antingen skymning eller gryning. Vilket får mig att tänka på följande mening ur Odyssén, som jag på ett tjatigt sätt skrivit ner tidigare i denna blogg. Men jag tycker det är så vackert, så jag skriver det lik förbannat igen: ”Och upp steg den gyllenfingrade Eos och de seglade ständigt”. Nu kanske ni undrar vem den där Eos är. Då kan jag berätta att hon är morgonrodnadens gudinna i grekisk mytologi. Vilket får mig att tänka Odysseus. Dikt om honom.

Så seglar han mot
den uppgående
solens strålar.

Bakom rodret
virvlar dagar
förbi.

Efter år på
detta tidens hav,
skall han komma
åter.

Då skall han på nytt
dela bädd med henne,
han en gång lämnade.

Han tänker att det
kanske finns ett ord
för detta. 

 

Peter





 

Inga kommentarer: