Hej vänner!

Jag är konflikträdd. Vilket är rätt skämmigt. För samtidigt inser jag att i mänsklig samvaro är konflikter oundvikliga och jag har en utbildning som gör att jag borde hantera detta faktum. Men det gör jag inte. För jag tycker konflikter är mycket obehagliga, vad det än handlar om. Det har funnits tillfällen, då även jag har känt mig tvungen att säga ifrån, om något jag tycker är fel. Det har jag också gjort. Men priset för det är att jag efteråt fått ångest och känt mig ledsen. Vilket är ett högt pris. Så ibland låter jag folk säga saker jag tycker är dumt och som jag inte håller med om, utan att kommentera detta. Det kan uppfattas som fegt. Men ni som inte mår fysisk dåligt av konflikter skall vara tacksamma att ni slipper känna som jag gör, i sådana situationer. Jag inser att det är mig det är fel på och att jag nog borde bli en bättre människa på den punkten. Men snart fyller jag 67 år och då jag varit på detta konfliktskraja sätt hela livet, känner jag att jag inte orkar lägga energi på att ändra på det nu. Det känns som jag bara vill titta mig i spegeln på morgonen och säga: ”hej på dig din gamla mespropp”.

Redan som barn tyckte jag illa om konflikter. När vuxna höjde rösten mot varandra tyckte jag det var jättejobbigt. Min föräldrar grälade inte ofta. Jag kommer inte ihåg att de gjorde det alls. Så kanske fick jag för lite träning i att höra folk vara i konflikt och arga på varandra. Eller så finns det någon annan förklaring. Det finns det nog.

Idag fick statsminister Stefan Löfven avgå från sin post. Han har kämpat på. Men till slut gick det inte längre. Han verkar vara en kille som försöker förhandla och kompromissa, så långt det går. Men till slut hamnade han i en situation där någon skulle bli arg och förbannad, vilket beslut han än skulle ta. Han fick välja om han ville få smisk av Annie eller Nooshi. Vilket är ett tufft läge. Om man inte är en sån där, som gillar att få smisk av damer. Vilket varken jag eller Stefan tycks uppskatta och gör vårt yttersta för att undvika. Vi är mera för att kramas.

Bortsett från att Stefan Löfven verkar ha kommit lite fel i tillvaron, tycker jag han verkar vara en bra karl. Jag skulle gärna dricka en öl med honom, om han lovar ge fan i att prata politik. Det finns så mycket annat att prata om. Som vädret eller maträtter. Jag gissar han gillar svensk husmanskost, precis som jag gör. Han ser ut att göra det. Vi kunde snacka om bristen på dillkött och kåldolmar. Eller om allt gott man kan göra av strömming. Han kanske gillar surströmming, för det brukar bra karlar göra. Om han inte gör det blir jag lite misstänksam. I princip borde man bara rösta på partier vars partiledare gillar surströmming.

Idag har det varit lite molnigt över Visby. Men det är trots det varmt. Men lite svalare än det har varit. Men nu måste jag ta hojen och cykla till kolonilotten och vattna. Jag är lite bekymrad över min ena squash förresten. För dess frukter hänger ner mot jorden och riskerar att ruttna. De ser ut som de tappat potensen och behöver rejält med Viagra. Men jag får väl lägga gräsklipp under så länge och gödsla med nässelvatten.

Vi hörs

Peter