Hej vänner!
Min kamrat Katten dog igår. Så jag är rätt ledsen. Ni som brukar läsa denna blogg vet hur mycket han betytt för mig. Han har ju alltid varit med mig de sista 18 åren och det känns tomt nu när han är borta. Ni som träffat honom håller nog med om att han var en speciell katt. Fram till för några år sedan följde han med på promenader och gillade att sitta i skogen med mig. Han var ju oftast med vid bordet när jag drack en öl på torget. Han sov i vår säng varje natt och brukade ligga på mitt bröst och titta in i mina ögon. Det var ju han som väckte mig på mornarna genom att peta på mig i ansiktet med tassen. När jag var ledsen brukade han trösta mig. Jag visste inte att man kan få en sådan relation till ett katt som jag haft med honom. Han var min vän och följde med från medelåldern till jag blev en äldre man. De sista åren åldrades vi tillsammans. Två gubbar som åldrades tillsammans och hade tröst av varandra. Jag är så förbannat ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar