Hej vänner

Så har det blivit ett nytt år. Hoppas det blir bättre än det som passerat. För det var ett riktigt skitår. Både för mig och för världen i stort. När jag var ung brukade äldre människor påstå, att det kändes som åren passerade allt fortare. Det förstod jag inte då. Men nu förstår jag precis vad de menade. För åren springer bara allt fortare. Det hinner knappt bli midsommar förrän det är jul. Man får ta mig fan tänka efter av vilken anledning just den senaste nubben tas.

Det är alltså det 2021 året efter Kristus födelse. Det är också det 66 året efter min födelse. Men den högtiden firas först den 14 augusti. Då, i det tilltagande mörkret kan man fira denna dag med att öppna en burk fermenterad strömming och ta en och annan O.P. Man kan också tänka på allt man varit med om under dessa 66 år. Jag har förresten redan nu i förväg börjat tänka rätt mycket på det. Ibland är jag deppad och då tänker jag på det som var svårt fram till nu. Ibland är jag på fint humör och då tänker jag på allt roligt jag varit med om. Det har varit ömsom vin och ömsom vatten. I kväll var det förresten vin från Nya Zeeland.

Som ni vet är det inte längre någon riktig ordning i detta land. Det har det väl förresten aldrig varit. Men så illa som nu var länge sedan. När jag var 13 bast försökte man få lite ordning, genom att man började köra på höger sida på vägen. Jag minns att jag var ute och cyklade den dagen och tyckte det var lite spännande att bilarna körde på "fel" sida. Då var jag en rätt liten kille på en meter och femtiosju centimeter, som var lite småfet. Men året därpå var jag smal och minst 15 cm längre och hade finnar, som trivdes under min lugg. Den som man fick peta undan om man vill se något. Min pappa hade alltid synpunkter på min frisyr och tyckte jag såg för jävlig ut. Han var överhuvudtaget inte så nöjd med mitt utseende, när jag var tonåring. Det var jag inte själv heller, men av andra skäl. Håret var långt och fett, men det var inte för att odla finnarna i pannan. Man skulle se ut på det sättet på den tiden, om tjejerna skulle gilla en. Men de gjorde de inte så mycket iallafall. Vilket jag i efterhand har viss förståelse för.

Men även om det var viss oordning redan på den tiden är det ju ingenting mot hur det har blivit nu. För nu är det ingen ordning alls. Fan vet vems fel det är att det blivit på det här sättet. Men visst ansvar får väl de som haft ansvar för att styra och stifta lagar ta, för att det blivit så tokigt. Det skulle på något sätt kännas fint om några av de som har, eller har haft makten, kom fram och sa: ”Vi ville väl och gjorde så gott vi kunde. Men det sket sig”. Som Marcellus säger i Hamlet: ”Nånting är ruttet i Danmark”. Men om man går på teater och ser denna pjäs, kan man numera ropa ”då skulle du se hur det är i Sverige. Där är det ta mig fan ruttnare, än i Danmark.”

Det var förresten Shakespeare som skrev att ”klok och kär är ingen dödlig”. Vilket det ligger en hel del i. Man får sålunda välja huruvida man skall vara det ena eller andra. Vilket kan vara besvärligt. Kär och dum i huvudet eller klok som en bok och okär. För min personliga del har jag livet igenom varit lite småkorkat romantisk. Men så har jag aldrig doktorerat heller. När jag gick i gymnasiet var jag kär som en klockarkatt i början och det gjorde att studierna inte var det viktigaste. Men när det gick åt pipsvängen med kärleken, så gick studierna också åt skogen på grund av detta. Så jag fick ta ett extra år på gymnasiet och det året var jag okär och då gick det rätt bra. Men de sista 41 åren har jag för det mesta varit lite korkad. Men jag har trots detta har jag någorlunda lyckats upprätthålla ett arbete. Men om det inte varit för kvinnor hade jag säkert varit professor idag. Man sitter där i lugn och ro och tänker studera och förkovra sig. Men så kommer någon ur duschen, iklädd bara en handduk på huvudet. Inte fan går det då att koncentrera sig. Då är det ju mer de anatomiska och inte de akademiska studierna som kommer i förgrunden. Samt gör en dum i huvudet. Som sagt: ”klok och kär är ingen dödlig”.

Den store författaren Hjalmar Söderberg skrev ju: ”Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för jävligt." Det håller jag med om. För även om jag inte är så jättegammal, så är jag ändå inte ung längre. Vilket jag förra året blev rätt påmind om. Då tyckte jag ibland att det var för jävligt att bli gammal också. Men nu har jag piggat på mig och jag hoppas nu att det kommande året, blir ett bra år. Att vaccinet funkar och att folk vaccinerar sig. Att det rötägg till president som jag skrivit om tidigare i denna blogg, placeras på låst avdelning och stängs av från alla sociala medier. Den ryska jävla giftmördaren lär väl fortsätta ta livet av folk, om han inte av misstag förgiftar sig själv. Men det är väl att hoppas på för mycket. Jag hoppas också att det fina demokratiska och fria land jag växte upp i, befriar sig från alla jävla gangster och kriminella klaner, som hotar det. Jag hoppas också att alla som livnär sig på att lura av folk sina pengar i spel och dobbel portas från att göra reklam för denna kriminella verksamhet i TV. Jag hoppas också att ni swishar Rädda Barnen lite stålar: 902 0033 och märk gåvan FÖRÄNDRA. Det sista hoppas jag lite extra.

Nu skall jag dricka kaffe. Som den gamle anarkisten Michail Aleksandrovitj Bakunin så riktigt sa: ”Kaffet, för att vara gott, måste vara svart som natten, sött som kärleken och varmt som i helvetet.” Så det så!

Peter