Hej vänner!

Idag är det Förintelsens minnesdag. Det är ledsam dag, då man tänker på att det tydligen inte finns några gränser för mänsklig ondska. Jag är ju född nio år efter befrielsen av Auschwitz. Det är ju datumet för denna händelse, som är datumet för minnesdagen. När jag var ung var det alltså fortfarande nära till Förintelsen och världen levde i dess skugga. Då trodde man kanske att den typen av galenskap som ledde fram till denna katastrof aldrig skulle upprepas. Hade någon då sagt att han var nazist, skulle han väl hamnat på låst avdelning. Så folk med den typen av åsikter låg jävligt lågt. Att förneka att Förintelsen ägt rum var ju då också uppenbarligen ett tecken på galenskap, då antalet vittnen och bevis var många. Nu är snart den sista med egna minnen från Förintelsen borta och kan inte själva berätta om det fasansfulla. De som fick leva sina liv i minnet av det som de utsattes för som unga. Som resten av sina liv fick vakna om nätterna i skräck och minnen av det som hänt. Själv tänker jag ofta på det och på hur det kunde hända och blir rätt ledsen.

Antisemitismen är ju tillbaka. Även i Sverige, där ett litet gäng nazister och en massa obehagliga typer från arabvärlden gör gemensam sak i sitt hat mot judar. Vad gäller de senare handlar det väl rätt mycket om att svenska medborgare med judisk bakgrund skulle ha ansvar för vad staten Israel hittar på. För detta skall de straffas, trakasseras och förföljas. Men samtidigt visar just detta behovet av att denna stat existerar, så judar har någonstans att fly när de utsätts för antisemitism. Det hade de inte när kristallnatten visade vartåt det barkade.

Den som inte kan historien, kan inte förstå nuet. I arabländer undervisas tydligen fortfarande i skolorna om att förfalskningen Sions vises protokoll är autentiskt. Högerextrema grupper använder nu tydligen ordet ”globalister” när de beskriver samma sak. Alltså att alla judar ingår i en hemlig sammansvärjning i syfte att ta över världen. I Malmö är det farligt att visa att man är jude och ha davidsstjärna om halsen och medlemmar i SSU är tydligen antisemiter. Det tog liksom inte slut ens efter Auschwitz, Treblinka, Bergen-Belsen tydligen. Vilket gör mig ledsen idag.

Peter