Hej vänner!

Vet ni att det inte finns något år noll. För när vi började med tideräkning efter Jesu födelse, fanns det ingen nolla. Eller rättare sagt fanns det väl redan då en väldig massa nollor. Men de gick runt och räknades inte. Men nollan som siffra fanns inte. Det finns alltså år 1 f.kr och år 1 e.kr, men något år noll däremellan finns inte.

Jesus föddes alltså i början på år ett. Fast det gjorde han nog inte. För skattskrivningen det står om i bibeln inträffade år 4. Det finns en massa andra detaljer ur julberättelsen som inte stämmer. Men det är väl inte så viktigt. För det är väl andemeningen som är det viktiga. Den heliga ande-meningen i detta fall.

Jag kollade ifall det hände något annat än att Jesus föddes år 1, om han gjort det. Det gjorde det faktiskt. Siden kommer för första gången till Rom. Ovidius skriver sin diktsamling Metamorfoser. I Kina blir en som heter Ping kejsare. Sedan hade romarna lite bråk med germanerna. Men det hade de ju alltid.

Ovidius Metamorfoser handlar ju om förvandlingar. Där folk blir träd, blommor och djur. Jag har inte  läst denna bok. Fast den har visst påverkat litteraturhistorien en hel del och inspirerat andra poeter och författare. Det är ju Ovidius som berättar om Thisbe och Pyramus. Dessa två var grannar i Babylon och älskade varandra. Men deras föräldrar var av någon anledning emot deras kärlek och förbjöd dem att träffas. Men det fanns en spricka i muren mellan deras hus och genom den sprickan kom de överens om att träffas utanför staden och sticka ifrån sina dumma päron. Så Thisbe gick till stället där de kommit överens om att mötas. Men när hon stod där så kom ett lejon knallande, som just hade ätit en gasell eller något sådant. Thisbe förstod att det nog var bäst att sätta sig i säkerhet och sprang iväg. Men när hon sprang tappade hon sin slöja, som lejonet med sina blodiga tänder började tugga på. Så när Pyramus kom till mötesplatsen var där bara lejonspår och en blodig slöja. Så han trodde att Thisbe blivit uppkäkad av lejonet och blev så förtvivlad att han kastade sig på sitt svärd. Men när han ligger där döende så kommer Thisbe tillbaka till mötesplatsen och hittar Pyramus, med ett svärd i bröstet. Då ger hon upp och tar svärdet och sticker i sig själv. Detta händer under ett mullbärsträd och när deras blod når detta träds rötter blir bären röda och det har de fortsatt vara sedan dess. Vilket man här i Visby kan se. För här i Visby finns mullbärsträd och en del av dessa tappar sina bär på gatan, på sina ställen. Där blir det alldeles blodrött på marken.

Thisbe och Pyramus öde påminner ju lite om hur det gick för Romeo och Julia. Så Shakespeare har nog läst Metamorfoser gissar jag. Vilket alltså inte jag har gjort. Däremot har jag skrivit en dikt om sprickor i muren för ett tag sedan i denna blogg. Runt denna fina stad som jag bor i, finns förresten en mur. Tyvärr har denna mur inte varit hög nog för att förhindra att spekulanter och riskkapitalister, att ta sig över den. Sådana som ser pengar, där vi andra ser skönhet och kulturarv. Nu skall jag gå på en prommis genom denna rosornas och ruinernas stad. Inte heller idag ser det ut att bli någon sol. Katten vill inte gå ut. Han ligger på sängen och sover. Jag log som hastigast i morse, så det är klart för idag. Håll avstånd, tvätta händerna och ge inte upp. Skicka lite stålar till Rädda Barnen. Swisha 902 0033 och märk gåvan FÖRÄNDRA.

Peter