lördag 19 december 2020

Hej vänner!

Klockan är 4:47 på morgonen och jag kan inte sova. Jag brukar ju undvika att skriva om politik i denna blogg. För det brukar bara leda till att folk skall tycka en massa om det man skriver och kan få vissa att gilla en och andra tycka att man är jättedum. Men man har ingen koll på vilka som tycker vad. Risken är att man skriver något som någon man inte gillar, tycker är jättebra och tycker att vi är kompisar. Eller att någon man gillar skarpt blir förbannad på en, för man tycker som man tycker. Men det är nog inget att göra åt.

Fast jag vill att alla människor skall få äta sig mätta varje dag, ha en bostad att bo i och en säng att sova i, få sjukvård gratis om de blir sjuka och att alla barn skall få gå i skolan och lära sig saker. Dessutom bör väl alla dessa saker ha en god och jämlik kvalitet. Jag vet inte om det är så många människor som är emot detta egentligen. Det är ju som tur är få människor som tycker att det är okej att folk svälter, lever i tält, inte får vård vid sjukdom eller att barn inte får gå i skolan. Men det finns ju trots allt en del otäcka typer som till exempel är emot att flickor får gå i skolan och lära sig saker. Det finns överhuvudtaget en massa otäcka typer som jag inte gillar.

Nu har jag talat om hur jag vill det skall vara i världen. Det borde ju egentligen inte var så omöjligt att fixa. Men det verkar det vara. Helt jävla omöjligt. Själv är jag ju inte jätterik. Men jag är inte fattig heller. Jag har det bra och och är nöjd med de prylar jag har. Det finns egentligen inget jag önskar mig och faktiskt saker jag skulle kunna avstå ifrån. Enda anledningen till att jag skulle vilja vara rik som ett troll, är att jag skulle vilja ge mina barn och barnbarn stålar. Inte för de verkar behöva några precis. För de ber aldrig om några. Men om de ringde och sa att de behövde låna några miljoner till en villa, måste jag tyvärr göra dem besvikna. Då hade det känts fint att kunna säga: ”jag swichar över det på en gång!”. Men det kan jag inte säga.

Det finns väldigt rika människor och väldigt fattiga människor. Det är onödigt. En sak som retar mig är att en del verkar tycka att detta är någon sorts naturens ordning och att de fattiga har sig själv att skylla. Men också verkar tycka att det är låg status att vara fattig och fint att vara rik. En av de största nollorna i världen, nämligen USA:s avgående president är visst rätt rik. Men det finns ju få i denna värld, som mer osympatisk än den och fin är han absolut inte.

 Fan vet om riktigt jätterika människor skall få vara med och bestämma överhuvudtaget. För de har ju bestämt det mesta genom världshistorien och oftast bestämt jävligt dumt. Fast å andra sidan har nästan alltid de som sökt makten, blivit otäcka och bestämt lika otäckt. Även om de innan de fick denna makt var fattiga som kyrkråttor. Så kanske skulle de som söker makten och vill bestämma över andra, aldrig få göra det. Vill du bli ledare, så är du nog inte lämplig för det arbetet. Då får man ta en annan. Man hade genom världshistorien sluppit många psykopater och galningar om man gjort på det sättet.

Det är vinter och mörkt. Jag fattar inte att det snart är jul. Ni som läser denna blogg vet att jag haft en rätt tuff höst. Men snart vänder det och blir ljusare. Som Albert Camus skriver en tråkig vinterdag:

Mitt i vintern upptäckte jag att det fanns en oövervinnlig sommar inom mig. Och det gör mig glad. För det säger att hur mycket världen än trycker ner mig finns det inom mig något starkare, något bättre, som trycker tillbaka.”

Dags för gröt och påtår.

Peter


 











 

Inga kommentarer: