tisdag 17 november 2020

För mig är det aldrig muren.
Det är sprickorna i muren.
 
Inte ytan, utan det som 
är där under.
 
Inte den klara tonen,
utan när den bryts 
av heshet. 
 
Inte en ros i en kristallvas,
utan en tussilago 
i en kaffekopp 
 
Ränderna på din mage 
efter barnen. 
 
Aldrig muren,
utan sprickorna 
i muren.
 
 
Peter
 

 



Inga kommentarer: