Hej vänner!

Jag måste sluta läsa nyheterna på morgonen eller lyssna på dem. För jag blir så ledsen av att göra så. Det har blivit allt värre de senaste åren. Men sista tiden har det blivit för jävligt. Kanske beror det delvis på att jag inte jobbar alls just nu. Utan är pensionär på heltid. Vilket ger för mycket tid att uppröras, tänka och grubbla. Samt bli ledsen.

Det förra århundradet var ju en katastrof med krig och koncentrationsläger. Hur det här skall bli, är lite tidigt att uttala sig om. Men det börjar ju inget vidare. För min del kommer det väl sluta rätt tråkigt också. Men fram tills dess, kunde det ta mig fan vara lite roligare. Inte så fyllt av ondska och grymhet som det är.

Katten brukar ju aldrig bråka på nätterna. Han sover vid mina fötter och går upp en stund och käkar lite torrmat runt 03:00, utan att störa på något sätt. Behöver han gå på toaletten, gör han det i sin låda. Vilket aldrig skulle falla honom in att göra på dagtid. Men i natt var han plötsligt jättejobbig. Han ställde sig vid dörren och jamade på det där otäcka sättet, han vet man inte står ut med. När det inte hjälpte så ställde han sig nedanför sängen och gapade. Han får inte gå ut nattetid. För det smyger omkring rävar i Visby och kanske också folk som inte är att lita på. Men det brukar, som sagt var, inte göra honom något. Men nu var det av någon anledning ett jävla liv. Jag undrar varför? Ifall han såg eller hörde något utifrån som han kände sig tvungen att kontrollera. En annan katt kanske. Eller ett gäng möss. Jobbig var han iallafall. Till slut gav han upp och somnade. Nu har han varit ute en sväng och kollat läget, så nu har han gått och lagt sig. Är väl trött efter nattens övningar. Undra vad det var som störde honom? Han fyllde förresten 17 år igår.

Dramatikern Lars Norén är ju inte heller någon lustigkurre. Han har tydligen gett ut ytterligare en del av sina dagböcker, stod det i tidningen. Det stod att han var elak mot en massa människor i dessa dagböcker. Kanske är han en elak jävel. Vad vet jag? Förra sommaren satt jag och käkade på en krog här i Visby. Då satt Lars Norén och en tjej bredvid och käkade de med. Han pratade ganska högt och spelade Lars Norén, så alla fick ta del av denna föreställning. Den var rätt tråkig. Som en halvdan pjäs från Radioteatern.

Jag har en väldigt fin utsikt framför mig när jag skriver detta. För jag har framför mig s:t Karins kyrkoruin framför näsan. Det sitter minst 200 duvor på denna ruin just nu. Jag hoppas få bo kvar med denna fina utsikt länge till. För jag blir alltid glad när jag ser den. Jag hoppas att inte världsarvet Visby blir förstört av folk som är mer intresserade att tjäna stålar, än av att vårda den unika stadsmiljön. Ibland undrar jag hur de som är ansvariga för detta i regionen, kan tillåta att den levande staden, ersätts med denna kuliss av lägenhetshotell och sommarhus. Samt att man tillåter byggen, som inte är utformade i samklang med medeltidsstaden. Det är obegripligt. Men sådan är väl kapitalismen som Fred Åkerström brukade sjunga. Fast en gång var det visst en massa socialdemokrater som föreslog att Gamla Stan i Stockholm, skulle rivas och ersättas med något modernt och nytt i glas och betong. Men som tur är blev det inget av med det. Man fick nöja sig med att riva Klarakvarteren och där skapa den iskalla modernism som idag präglar Sergels torg med omnejd. 

Ibland undrar jag förresten vad jag lärde mig på Uppsala Universitet. För jag gick ju rätt länge på detta universitet och läste en himla massa böcker. Men jag förändrades också som person. Jag var en Peter när jag började dessa studier och en annan Peter när jag avslutade dem. När jag började var jag rätt säker på att jag visste massa saker. När jag slutade var jag lika säker på att mina kunskaper var rätt små, i förhållande till allt jag inte visste. Så kanske lärde jag mig att vara mer ödmjuk. Vilket jag absolut hade behov av att lära mig.

Världen är alltså komplex och svår att förstå. Något som är jobbigt att stå ut med. Men för en del är detta faktum så jobbigt att de skapar sig en egen och enklare verklighet. Ni vet de där som skall berätta hur ”det verkligen är” och säger sig besitta ”sunt förnuft” när de kommer med rätt dumma uttalanden och förenklingar. Eller tror att alla som inte tycker som dem, är lurade eller ingår i någon sorts sammansvärjning. "Det finns ingen klimatkris", "Trump förlorade valet på grund av valfusk", "den judiska affärsmannen George Soros styr världen", "vaccin gör barn autistiska","alla svenskar är omedvetna rasister"och annat korkat. Numera kan man ju dessutom få sina dumheter bekräftade av andra som delar dem, genom att undvika andra kunskapskällor än de som delar ens egen uppfattning. Man kan liksom nå en högre nivå av dumhet.

Men som det står i Korinthierbrevet är kunskap utan kärlek rätt värdelös:

”Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.”

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Peter