Hej vänner!

Jag har en del krämpor som ibland jävlas och ställer till det. Bland annat har dessa lett till att blivit mycket måttlig vad gäller alkohol, mot min vilja. För intag av sådana drycker har lett både till giktanfall och svårigheter att pinka. Iallafall har jag fått för mig att detta är den bakomliggande orsaken till dessa jobbiga problem. Men det tycker jag är rätt tråkigt. För jag har uppskattat öl och goda viner under mitt liv. Får väl också erkänna att jag ibland också uppskattat att i kamraters sällskap vara något onykter och lite ohämmad i mitt beteende. Jag har sjungit, skojat och hållit tal till kvinnan, på ett sätt som jag nog inte skulle gjort i vanliga fall. Inte så ofta, men det har hänt. Dessa drycker har alltså ibland fyllt en funktion i mitt sociala umgänge.

Varje höst har jag exempelvis har jag åkt till en kompis och ätit krabba och därvid intagit de drycker som gör ätandet av krabba till en fest. Det har varit skojigt värre. Utan damer har så att säga stämningen varit lättsam och vi har blivit rätt mycket yngre i vår humor och beteende. Betydligt mer än vad män, i min numera mogna ålder, brukar vara. Freud pratar ju om ”regression i jagets tjänst” och vad gäller intagandet av krabba, vet han minsann vad han talar om. Men den typen av fester vågar man inte längre delta i, om resultatet blir att man hamnar på akuten. Förr kunde man visserligen känna sig lite ämlig på morgonen efter ett sådant kalas. Men fick man bara i sig lite köttbullar, bacon, två stekta ägg, stekt potatis och lite bönor i tomatsås samt en öl och kaffe, brukade det ordna sig. Om man dessutom tog några huvudvärkstabletter och några koltabletter på en knäckemacka, så var man strax i toppform igen.

Man får helt enkelt skärpa sig. Bli en bättre gubbe och lära sig uppskatta vatten. Falstaff Fakir säger ju att ”vatten är ett farligt gift, som omger hela Visby stift”. Men där har han fel. För vatten är visserligen en rätt tråkig dryck jämfört med öl. Men oftast inte giftig, om den inte serveras av ryska presidenter förstås. För då är det plötsligt jävligt farlig att inta. De åkommor man får efter att har druckit vatten hos sådana giftmördare, är inte något som botas med aldrig så mycket köttbullar och bacon.

Guden Backus har sålunda mist en av sina rätt måttliga tillbedjare. Fader Bellman snurrar i sin grav av besvikelse. Men det finns säkert de som ser det, som att en annan och strängare gud satt sitt pekfinger rätt i magen på mig och sagt: ”så jävla roligt skall du inte ha. Nu blir det minsann andra bullar. Som du förresten kan dricka mjölk till”.

Men vi som hoppat runt med rödblå värkande stortå eller inte kunnat pissa fast det behövts, vet att sköta oss. Vår framtid ligger i ödmjukhet samt sallad och vatten. Jag har tidigare berömt vår herre för hans förstånd att förvandla vatten till vin, så fort han fick en chans. Men numera tycker jag det mest var ett onödigt tilltag. Det var säkert någon stackars gubbe vid detta bröllop i Kana, som fick ett elände på grund av detta påhitt.

Peter