Hej vänner!

Det är mitt i natten och jag kan inte sova. Jag somnade en stund på kvällen igår och det räckte för att denna natt blir en sömnlös natt. Det gör inte så mycket. För jag har inget särskilt för mig i i morgon.

Som jag skrivit om tidigare har jag fått svårt att läsa böcker. Speciellt skönlitteratur. Jag trodde att jag efter min pensionering skulle komma igång och bli den läsande människa jag en gång var. Men så har det inte blivit. Jag försöker sätta mig med en bok. Men jag tröttnar efter en stund och kommer inte vidare. Det är tråkigt. Kanske skulle jag pröva att läsa någon av litteraturens klassiker och sedan skriva om den här i denna blogg. Det skulle kanske motivera mig. Kanske börja längst bak i litteraturhistorien och liksom jobba mig framåt. Man kunde ju börja med Iliadens första rader: "Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Akhilleus olycksdiger, till tusende kval för akhajernas söner." Vilken gudinna som skall sjunga vet jag inte. Men jag misstänker Afrodite. Hon kan gott sjunga en stump, för det var ju hennes fel att kriget startade.

För det började med att gudinnan Eris gav prins Paris av Troja ett äpple. Han skulle nämligen vara domare i en skönhetstävling. Miss Gudinna eller vad den kan ha hetat. Deltagarna var gudinnorna Afrodite, Hera och Athena. Snyggingar alla tre. Men Afrodite, som ju är den mera kroppsliga delen av kärlekens gudinna, är ju lite lurig. Vilket inte är så konstigt med tanke på vad just den delen av kärleken kan ställa till det. Så Afrodite mutar prins Paris, genom att lova honom att få ihop det med kung Menelaos jättesnygga fruga Helena. Hon är så snygg att hon kallas ”sköna Helena”. Så Paris lurar på något sätt med sig Helena och Meneolaos blir naturligtvis skitförbannad och startar krig.

De flesta tyckte hela detta krig var onödigt och hade ingen lust att vara med. Kung Odysseus försökte slippa genom att spela galen. Han for runt som en tok och plöjde och sådde salt på sina fält. Men när hans son placerades framför plogen så stannade han och på grund av detta ansågs han vara tillräknelig nog för att kriga. Han hade nämligen lovat att hjälpa Menelaos att behålla sin jättesnygga fruga. Hjälten Akilles morsa tyckte också hela saken hade gått överstyr och ville verkligen inte skicka ut sin son i detta fåniga krig. Så hon satte på honom tjejkläder för att gömma honom. Men han blev avslöjad av Odysseus och kände sig då tvungen att hänga med. Då de bilder man sett av Akilles brukar föreställa en jävligt muskulös kille, så kanske det inte var så smart att dölja honom i damkläder precis. I så fall får man nog välja något jävligt lössittande från Gudrun Sjödén. Bikini skulle exempelvis inte fungera alls. Kanske var det misstaget Akilles morsa gjorde.

Sedan händer en väldig massa saker. Akilles blir förbannad på grund av en dam, han också och sätter sig och surar. Men så blir en kompis till honom dödad och då blir han skogstokig och far fram som ett massförstörelsevapen. Fast trots detta håller folket i Troja ut bakom sina murar. Men den mångförslagne Odysseus kommer på det där med hästen och allt det där, ni vet.

Vad lär man sig då av detta? För det första att man bör låta bli andras fruar. Alternativt vara jävligt försiktig, när man på grund av Afrodite, träffar dessa. Vidare att krig är dumma och onödiga. Det är förresten skönhetstävlingar också. Slutligen lär man sig att varken jag eller Akilles bör klä oss i bikini, om vi skall klä oss i kvinnokläder. Sitter inte snyggt, helt enkelt. Skall vi transa så får det blir något storblommigt från Gudrun Sjödén i storlek XXL. Men då blir vi desto sötare.

Nu är klockan prick 03:00 och jag skall försöka sova en sväng. Nedan den luriga, men snygga Afrodite.

 

Peter