Hej vänner!

Det regnar lite ute. Men enligt metrologerna skall det visst bra riktigt ordentligt om några timmar. Jag var just nere och ropade in katten. Han kom kutande och ville gärna gå in. Men annars har han minsann visat att han har en egen vilja sista tiden. För när det är sommar och det är lite ljummet på kvällen, så kan han ibland vägra komma in fastän det börjar bli sent. Jag vill helst inte att han är ute på nätterna. För jag bor ju mitt i Visby och på kvällarna finns det ofta rätt många påverkade människor som knallar runt och låter. De flesta är väl bara fulla och ofarliga för katter. Men det finns  folk som tycker illa om sådana djur eller är allmänt elaka. Så jag vill helst att han kommer in senast vid niotiden. Men det vill han inte alltid. Ibland vill han ligga på grannens trapp och titta på folklivet. Det tycker han alltid är rätt mysigt. Så han ligger där och ofta stannar turister och tar kort eller klappar på honom.

Men när jag kommer för att hämta in honom och inte vill gå in blir det lite pinsamt. För då sätter han sig någon meter ifrån mig. När jag då går fram och böjer mig för att ta upp honom springer ha undan en meter till. Så håller han på och han verkar faktiskt road av att retas på det sättet och få mig att se fånig ut. Någon gång hade jag med kattgodis och lockade honom med. Men den gubben går minsann inte längre. För när han anar att jag tänker fånga honom, så kan jag locka med godis bäst jag vill. Han kommer inte. Men när han förstår att jag bara tänker sitta bredvid honom på trappen och inte har några andra avsikter, kommer han gärna och sitter nära. Hur fan han vet vad jag tänker, begriper jag inte. Men det gör han.  En annan konstig sak är att jag ibland kan komma på att jag bör gå ner och hämta in honom. När jag tänker så och går ner för att öppna porten, så sitter han och väntar på att jag skall komma och öppna. Som han besitter någon sorts förmåga till tankeöverföring.

Jag funderat på hur maktrelationen mellan kamrat Katten och mig ser ut. Den är faktiskt väldigt ojämn. För han bestämmer faktiskt allt. Jag har visserligen tillgång till kylskåpet och kontroll över maten. Men skulle jag inte levererar den i tid, så skulle han antingen fixa käk själv eller dra till någon som levererar de livsmedel han behöver. Vi bor ju mittemot en resturang och där har han kompisar som ger honom räkor och skinka. Ibland går han bort till uteserveringar och går runt mellan borden. Ofta sitter någon unge där som ”råkar” tappa en köttbulle eller en bit hamburgare när han går förbi. Däremot är han nog en sämre jägare än förr. Han är ju trots allt 17 år och inte så snabb som när han var yngre. Jag tror inte han kan ta fåglar längre. Ibland hör jag hur koltrastarna varnar och förstår att det är en katt i närheten. Men nu för tiden är det aldrig min kompis. Han är för lat för att klättra i träd tror jag.

Jag har förresten sett rätt många överkörda igelkottar. Säkert minst fem stycken bara på vägen mellan Visby och Tofta. Det är ledsamt. På gotländska heter igelkott pinnsvin. I Visby bor det förresten en del igelkottar och jag ser rätt ofta sådana på kvällen. Men klappa aldrig igelkottar för de är fulla med ohyra och har konstigt nog ofta resistenta bakterier på sig. Igelkottar fanns visst på jorden när vår förfader fortfarande var små vassnosta rackare som klängde runt i träden. 

Jag läste förresten att några forskare förutspådde att isbjörnarna kommer vara utrotade före år 2100. De är ju beroende av att fånga säl på havsisen och när nu den smälter på grund av klimatförändringen så kommer deras käk försvinna. De vita björnarna kommer alltså försvinna om dessa forskare får rätt. Men jag lär vara borta innan dess. På denna jord kommer det inte finnas en sådan Peter som mig. Ej heller isbjörnar. Åt det förstnämnda är inte mycket att göra åt. Men vad gäller isbjörnarna får man hoppas att det blir en lösning som gör att de får finnas kvar.

Jag gillar ju, som ni vet, inte diktaturer. Alla regimer vars ledning inte är tillsatt efter att befolkningen fått rösta i allmänna, rättvisa och hemliga val tycker jag illa om. Men nu har ju en del idioter blivit valda i sådana val och det gör mig ledsen. Både i USA och Brasilien har knäppgökar vunnit val och det känns som en stor besvikelse. Att diktaturer styrs av idioter och våldsverkare är ju bara ett konstaterande och ingen nyhet. Dessa flyter ju alltid upp i diktaturer, som en sorts äckligt mögel på hallonsylten och förstör det som är bra och gott i mänskligheten. Jag tycker illa om dem oavsett om de styr i Kina, Arabvärlden, Ryssland, Vitryssland eller hos fan och hans mormor. Dessa regimer tillhör den fria världens fiender och det är ingen nyhet. Skorpioner är giftiga och skunkar luktar fan. Det är ingen nyhet. Men att folk i allmänna val röstade på en sådan ouppfostrad och lögnaktig pajas, som den som för närvarande är USA:s president får ju en att tvivla på mänskligheten, mer än man gjorde tidigare. Gör att man blir deppad.

Som Jesus själv säger i bergspredikan:

”Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar. Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar? Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.”


Trevlig helg

Peter