Hej vänner!

Det otäcka viruset drar fram genom världen och skrämmer livet ur en. Man får också så olika information från olika experter att man till slut varken vet ut eller in. Handspriten är visst slut överallt och folk hamstrar konserver och pasta läste jag. Själv har jag inte hamstrat ett jävla något. Kanske skulle man be en läkare skriva ut några flaskor 96 % alkohol att tvätta händerna med i brist på handsprit. Eller så får man väl tillverka sin egen i köket. Socker, jäst, aktivt kol, ett kopparrör, några slangar samt en stor kaffekanna med pip får man väl inköpa, för att få något att vaska tassarna med. Man måste nu tänka på vikten av handhygien. Själv har jag bara tvål och vatten för tillfället, med vilket jag tvättar händerna med när jag kommer hem. Men det har jag alltid gjort så det är ingen skillnad. Glöm inte att tvätta mellan fingrarna förresten. Lätt att glömma bort.

Jag hörde att de stackars italienarna drabbats inte bara av viruseländet utan att dessutom turismen i stort sätt upphört. Om den jävla pesten drar förbi och man vågar besöka det vackra Toscana igen, så skall jag minsann åka dit. Då skall jag sitta där och dricka Chianti- och Sangiovese-viner på kvällarna och sjunga:

”Volare, oh oh
Cantare, oh oh oh
Nel blu dipinto di blu
Felice di stare lassu

På TV sjunger det schlager såg jag. Men det orkar jag inte titta på. Idag är det visst final och har man tur kanske det blir något kul att titta på nästa lördag. Men i kväll var det inget på TV som jag ville se. Så jag sitter här och känner mig rätt deppad över allt elände i världen. Jag vet inte om det är värre nu än det tidigare varit i mänsklighetens historia. Det förra århundradet är väl ännu oöverträffat vad gäller grymhet i riktigt stor skala. Men ondskan jobbar på för att komma ikapp, så att även detta sekel skall få sin beskärda del av våld, mord och hat.

I morgon är det förresten den internationella kvinnodagen. Den får man väl fira med att ta på sig hela jävla patriarkatets ondska, samt skämmas över sin manliga blick. Den senare har man minsann fäst både här och där på kvinnor, otäck som man är. Men ni som läst denna blogg under några år kommer kanske ihåg att jag brukar vara mycket för jämställdhet mellan könen och kallat mig feminist. Fast numera känner jag mig lite osäker på om en gubbe som jag får kalla sig feminist. Antagligen inte. Dessutom vet jag inte riktig vad det betyder längre. Men jag fortsätter vara mycket för jämställdhet mellan könen.

Klockan är bara nio. Men jag tror jag går och lägger mig och hoppas att det när jag vaknar visar sig att den sista tiden bara var en hopplös mardröm.

Peter