Jag pratar ju ingen utpräglad dialekt. Men de finns de här på Gotland som hävdar att jag visst gör det. Att de minsann hör att jag är uppvuxen i Stockholm. Men som Jerry Williams, salig i åminnelse,  snackade, låter jag absolut inte. Men jag kom på att jag trots det skulle skriva ner Julevangeliet på min dialekt, som jag alltså inte har. Det är bara något som folk som låter som en Kenodragning hittat på. Men när jag var ung hade jag kanske berättat så här:

”Å,re va så här, att en kejsare som hette August skrev ett kort om att han ville ansluta varenda lirare till skattemyndigheten. De var premiär för sånt å de va när en kille som hette Kvirinus var storgubbe i Syrien. Så då fick alla åka till sin stad för att där skriva in sig i listan av folk som skulle pröjsa. Så gjorde också Josef. Å eftersom han var brylling med en David, så drog han hem till den killens stad, som hette Bethlehem å låg i Judeen. Han tog me sig sin fjälla Maria, fast hon va rejält  på smällen. Men när de kom fram blev det dax för ungen att komma ut. Så hon klämde fram ungen och la an i en matskål för  åsner och kusar å sånt. För det bystat på varenda hotell i den stan.

På bystan utanför va de några lirare som va där för å vakta sina får. Då stod plötsligt en kille me vingar där, som lyste som en julgran, så de blev rätt skraja. Men vingkillen sa ”bli inte skraja”. Jag kommer med nått kul, som alla kommer få hänga på. För nu har en liten kille fötts åt er i Davids stad å han är Messias, Herren.”

Peter