Hej vänner!

Jag hade ju tänkt ligga lite lågt med skrivandet ett tag. För jag tyckte att jag bara fastnade i samhällsutvecklingens elände och kände mig tjatig och lite ledsen. Men nu tänker jag trots det skriva igen. Men inte om allt ont och hemskt som drabbat oss i form av mord, sprängningar och övergrepp. För då tar fantasin slut igen och allt blir tomt och smutsgrått.

Men vi närmar oss jul och det har redan börjat säljas julmust och julpepparkakor i min affär. Jag tycker julen har gått helt över styr sedan jag var ung. För numera är det mest en orgie i grejor och glitter. Det har det väl egentligen varit länge. Men jag tycker det känns jobbigare nu än tidigare. Det  bästa vore väl om alla julklappar förbjöds helt och hållet. Julmaten och Kalle Anka kunde vara kvar. Men allt detta överflöd av materialism kunde gått läggas ner helt och hållet. Ungarna kunde få lite prylar på sin födelsedag. Men på julen skulle det förbjudas att överösa dem med leksaker. Detta för att få slut på detta missbruk av stålar som kunde användas till något bättre. Men då gäller det nog som vid annat missbruk ge fan i alltihop. Precis som alkoholister inte kan vara måttliga, utan helt måste avstå, så gäller det samma för jultomtens jävla överdos av prylar. Det kanske låter hårt. Men jag tror ändå det är det bästa. Dessutom skulle censur införas mot att visa bilder av den feta amerikanska tomten som far runt och säger ”Hoo, Hoo”, av någon jävla anledning. Den lilla elaka svenska gårdstomten kan få vara kvar och till honom kan man ställa ut gröt. Men den otäcka Coca-Colahalsande fetknoppen kunde förbjudas och skickas till Viktväktarna på behandling.

När jag var barn fanns det faktiskt kvar någon sorts helighet i julnatten. Man kunde nästan förvänta sig att en Herrens ängel skulle dyka upp vid sängdags och säga: ”Var inte förskräckta. Ty jag bringar er en stor glädje”. Det hade hänt förut. Så det skulle säkert kunna hända igen. Det enda en Herrens ängel skulle förväntas säga idag är väl: ”Var förskräckta ty jag bringar er en stor räkning samt magknip”. Det heliga känns liksom helt borta och jag undrar hur många ungar som idag vet varför vi firar denna högtid. Själv har jag ju sedan länge mist min tro på att det var guds son som föddes denna natt. Vilket känns lite trist just till jul. För det var en gång viktigt för mig att det förhöll sig på detta sätt.

En trevlig sak med julen brukar vara att på bolaget inventera årets julöl. Men jag har ju sedan i somras helt slutat dricka denna dryck. För jag fick ju då ett giktanfall av en magnitud som jag aldrig mer vill uppleva. Säkert delvis av den av sommarvärmen orsakade törstiga öldrickande.  Så även på det sättet har julen blivit lite tråkigare i år. Ty julölen är nu inställd på obestämd tid. Utom vid ett julbord som jag skall inta på ångbåt. Då skall jag dricka en, säger en öl.

”Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.” Så börjar ju julevangeliet. Och det är ju en bra början på en berättelse. Som man bör läsa varje jul. Eller så kan man lyssna på den här fina varianten:  https://youtu.be/49wyVPt7L-U

Peter