Hej vänner!
Jag
läste om att en gubbe som heter James Peebles var en av de tre som i
år skulle få nobelpriset i fysik. Den här James hade räkna ut att
bara fem procent av universums innehåll består av vanlig materia
som stjärnor, planeter, skogar, svampar, blommor, katter, människor
och alla djur består av. Sedan består 26 procent av mörk materia
som ingen vet vad det är för något och 69 procent av mörk energi
som inte heller någon har en aning om vad det är. Han har alltså
räknat ut att det mesta i universum är sådant som vi inte har en
aning om vad det är för något. Vi vet bara att det finns.
Det
är ju rätt gåtfullt att tänka på. Vi lever i ett universum som
mest består av något som vi inte vet vad det är. Inte den mest
välutbildade professor i astronomi vet vad som döljer sig i den
mörka materien och den mörka energin. Vi famlar runt i mörkret och
är nöjda av vi åtminstone ser några procent lysas upp, av allt
som tydligen finns. Jag vet inte vad man skall tänka om det
egentligen. ”Välkommen till universum vänner. Här består det
mesta av ett jävla mörker.” Det låter ju rätt trist. Även om
det tydligen är alldeles sant.
När
jag tänker på mörker så kom jag att tänka på något som står i
bibeln. Där står:
Tog
jag morgonrodnadens vingar,
gick
jag till vila ytterst i havet,
och
gripa mig med din hand.
ljuset
omkring mig bli natt,
natten
är ljus som dagen,
själva
mörkret är ljus.
Men
om jag fick ta morgonrodnadens vingar och fick gå till vila ytterst
i havet skulle jag vara helt nöjd med det. Morgonrodnadens vingar
vet jag inte riktigt hur jag skall få tag i. Men att få vila
ytterst i havet låter fint. Fick jag det skulle jag strunta i om
ljuset blev natt. Jag skulle väl ligga där och se på stjärnorna
och lyssna på vågorna. Mörkret skulle täcka mig och jag skulle se
Karlavagnen och Polstjärnan. Så har jag legat förut några gånger
i sovsäcken och sett mot oändligheten. Fast inte heller jag har
sett mörk materia eller mörk energi. Men hemma i sängen har jag
ibland legat i mörkret, när någon gripit min hand och frågat om
jag somnat. Vilket varit trevligt att säga att jag inte gjort.
Kanske är det liksom droppar av mörk energi som råkat falla just
där, just då, på just denna säng i universum. Vem vet.
God
natt
Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar