Hej vänner!

Det händer hemska saker. Nu har en ung kvinna blivit mördad i Malmö medan hon höll sin två veckor gamla spädbarn i famnen. Det enda man kan hoppas på är att detta dåd leder till att det vidtas åtgärder som får ett stopp på sådana galningar som gör något sådant. Själv är jag helt övertygad att även om det nu utbildas 10 000 poliser till så kommer det inte få stopp på våldet. Det krävs mycket mer omfattande åtgärder. Men det känns som ingen vet vad som skall göras. Allra minst regeringen som verkar famla i mörker och upprördhet utan att det händer så mycket mer.

Själv mår jag jävligt dåligt när jag läser om allt otäckt som händer. Om ungdomar som blir rånade eller tvingas lämna sin hemort på grund av trakasserier. Om skjutningar och misshandel. Om åldringar som misshandlas och vars godtrogenhet utnyttjas. Det tar liksom aldrig slut och blir värre och värre. Jag blir faktiskt nedstämd och mår psykiskt dåligt av att ta del av allt detta. Tappar liksom lusten och känner mig främmande och hemlös i det land där detta hemska sker.

Människor kan alltså göra hemska saker mot varandra. Det förra århundrandets fruktansvärda brott mot mänskligheten är väl hittills trots allt oöverträffat. Men jag tänker ibland på det som den lilla flickan Anne Frank skrev i sin dagbok när hon levde gömd
1942 -1944 i Amsterdam: ”Det är verkligen ett under att jag inte har släppt mina ideal, eftersom de verkar vara så absurda och omöjliga att leva ut. Ändå behåller jag dem, eftersom efter allt så tror jag ändå att människor har ett gott hjärta.”

Jag har ju haft en jobb där man får träffa människor i sina svagaste stunder. Så har jag ju rätt ofta fått vara den som berättar för föräldrar att deras barn, precis som de anat, kommer få ett annat liv än de hoppats. För de har fått ett barn med autism eller mental retardation eller annan allvarlig utvecklingsavvikelse. Det har varit svårt. Men samtidigt har  jag sett hur de allra allra flesta dessa föräldrar därefter kämpat och gjort allt för sina barn. Detta oavsett var i världen de kommit ifrån.

De flesta människor har trots allt, som Anne Frank, skriver ”ett gott hjärta”. Men det finns tyvärr undantag. Som oberscharführer Josef Silberbauer som skickade Anne och hennes familj till koncentrationslägret Bergen-Belsen där Anne dog 1945. Han dömdes aldrig för sina brott för han försvarade sig med att han ”bara lydde order”. Silberbauer dog 1972 och befinner sig numera i helvetet med andra mördare, får vi hoppas.

Ni som brukar läsa vad jag skriver kommer kanske ihåg att jag håller på att skriva om fina ord. Idag tänkte jag skriva om det fina ordet ”Barmhärtighet”. Det betyder väl ungefär medlidande eller något sådant.

Jesus har ju en berömd liknelse i vilken han berättar om den ”Barmhärtige samariten”. Den handlar ju om en man som överfallits av rövare och lämnats misshandlad och halvdöd. En prästrackare gick förbi och såg mannen som låg där  men gav fan i att hjälpa till. Sen kom det en levit som visst är någon religiös titel och gick förbi utan att hjälpa till. Men som tur är för den överfallne mannen kom en samarier förbi som kände medlidande och tog hand om mannen ifråga och sedan tog honom till ett värdshus där han betalade för att man där skulle ta hand om killen till han var återställd.

Samarierna var ju på Jesus tid en utstött och av judarna föraktad folkgrupp. Så att säga att en samarier var en bättre människa än det religiösa prästerskapet var rätt tufft. I slutet av denna liknelse fråga Jesus vem av de som gick förbi som var den skadade mannens nästa. Och då svarade den tillfrågade ”den som visade honom barmhärtighet”. Jesus säger då: Gå du och gör sammalunda. Tycker jag låter fint.

Man bör alltså vara barmhärtig och hjälpa dem som har det svårt. Om man inte gör så, så är man obarmhärtig, vilket man inte bör vara. För det är riktig jävla dåligt. Dessutom bör man väl inte vara alltför gnällig. För som Evert Taube skriver i en fin visa:

”För vem har sagt att just du kom till världen
För att få solsken och lycka på färden?
Att under stjärnornas glans
Bli purrad uti en skans
Att få en kyss eller två I en yrande dans?
Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
Höra böljornas brus och kunna sjunga!
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn
Och som fågeln på vågorna gunga.”

Tänk på det ni. Det finns ju en del att vara tacksam för trots allt. Idag har jag inget arbete att utföra. Så nu tänker jag cykla ner till havet och bada. För det är ju oväntat varmt för att vara sent i augusti, så det gäller att passa på. Jag hoppas också malandet om allt otäckt som händer skall lämna huvudet en stund. För det är faktiskt jobbigt.

Rädda Barnen:  Swish: 902 0033 Plusgiro: 90 2003-3 Bankgiro: 902-0033.


Peter