torsdag 18 juli 2019

Hej vänner!

Jag är tillbaks i Visby efter några veckor på annat håll. Det var lite dumt att åka tillbaks den här veckan för det är nämligen den så kallade ”Stockholmsveckan”. Det hade jag glömt bort. Denna vecka brukar det komma en massa unga människor som resten av året tydligen bebor Stureplans krogar och etablissemang. Nu kommer de hit och roar sig på det sätt som de tycker är kul. De sista åren har denna vecka varit lugnare än tidigare. Ett tag var det jävligt rörigt och dumt. Bland annat var det här någon idiot kom på den geniala idén att ”vaska” champagne. Det gick till så att man beställde in en flaska av drycken ifråga för några tusenlappar och därefter ombad servitören att hälla ut denna i vasken. Antagligen för att visa att man hade råd med att vara dum i hela huvudet.

Jag och Maria gick igår ner till hamnen för att köpa varsin glass och titta på utsikten. Det var dumt gjort. För där låg massa båtar som sannolikt kostat mellan sju till tio miljoner kronor. Om bord på dessa båtar var det en massa folk som verkade vara mellan fyrtio till fyrtiofem år yngre än mig. Då jag misstänker att ägarna till dessa båtar inte redan i tjugoårsåldern jobbat ihop stålar till en båt i den prisklassen, gissar jag att fått låna båten av sina jätterika föräldrar eller fått pengar på något annat konstigt sätt.  Av någon orsak blev jag illa berörd av att se på dessa bortskämda individer, som efter ha kört hit till en bränslekostnad av säkert över 30 000 kronor verkar dricka sprit för samma kostnad. En sak är jag säker på. De är inte människor som kliver upp 6:30 och går till jobbet och byter blöjor på gamla tanter eller i polisbil kört fyllon till tillnyktring, som med sitt arbete tjänat ihop till en av dessa båtar.

Jag vet inte vad det är som gör mig så irriterad på sådant slöseri. Det är inte avund. För jag tycker faktiskt inte att det verkar så kul att åka jättedyr båt till Gotland och supa skallen av sig. Dessutom skulle jag inte vilja ha en sådan båt. Jag är ju mera en allmogebåtskille. Som skulle vara gladare i att få en Blekingesnipa i trä än ett jättestort plastschabrak. Jag tror att det är på något sätt uppvisningen och bekräftelsen av världens orättvisa som är jobbig att se.

Det värsta är att jag misstänker att dessa rika ynglingar som kört hit dessa båtar på något sätt tycker att de förtjänar sin rikedom. Detta oavsett hur den kommit till dem. Kanske de till och med anser att de fattiga förtjänar sin fattigdom och har sig själva att skylla. Det är ju iallafall en inställning som förekommer i sådana kretsar, gissar jag.

Jag tycker det är jobbigt att se alla tiggare från Rumänien som sitter med en plastmugg utanför varenda affär. Jag tror inte heller att det på sikt är ett sätt att hjälpa människor genom att ge dem allmosor. Dessutom har det nu vid flera tillfällen avslöjats att det förekommer människohandel och annan brottslighet i samband med tiggeriet. Själv skulle jag med glädje betala 1000 spänn extra i skatt om det ledde till att folk slutade åka hit och tigga. Nu har jag hört att EU betalar Rumänska staten rätt mycket stålar i syfta att förbättra förhållandena för sin romska befolkning. Men dessa stålar försvinner antagligen någonstans på vägen. Hela saken är tragisk.

Så jag blir illa berörd vart fan jag än går i denna stad. Jag vet ta mig fan inte vad som berör mig mest illa. Om de är de mycket rikas slöseri med pengar eller de mycket fattigas tiggande som är obehagligast. Men bägge sakerna är obehagliga just för de gör världens orättvisa så tydlig. Om alla människor hade arbete, mat för dagen, en hygglig bostad och lite stålar att ha kul för, skulle folk gärna få vara rika som fan för mig. Men så länge det inte är på det sättet känns det inte bra.

https://www.raddabarnen.se


Peter



Inga kommentarer: