Hej vänner!

Jag känner mig som hundra år. När jag vaknade hade jag ont i halsen och ont i ett knä. Sedan läste jag nyheterna och blev som vanligt ledsen över allt elände som händer i landet och utlandet. Jag tänkte ett tag ge fan i att ta del av allt elände. Men det är svårt för det finns ju saker man är nyfiken på och då får man eländet på köpet. Då blir man ledsen och känner sig maktlös. Dessutom blir jag orolig över hur framtiden ser ut om det fortsätter på det här viset. I Hamlet säger ju Marcellus: ”Det är någonting ruttet i den danska staten.”Nu hade han kunnat tillägga ”för att inte tala om i grannlandet”.

Idag skall jag byta sulor på bilen. Det är en dag försent. För egentligen var igår sista dagen att köra med vinterdäck. Numera är det en rätt enkel sak att byta däck. För jag gör det inte själv längre. Förr stod jag själv med domkraft och fälgkors och jobbade mig svettig. Men det slipper jag nu för tiden. Dessutom slipper jag bära ner däcken i källaren, för de får bo på hotell och ha det bra till nästa vinter. Nästan som modeskaparen Coco Chanel som bodde på Hotell The Ritz i Paris i 37 år. Nu kan man själv få bo i hennes svit på detta hotell till det facila priset 245 000 kronor per natt. Men då får man nog en chokladbit på kudden också.

Jag drömde en otäck dröm i natt. Men faktiskt riktigt spännande i sin obegriplighet. Det var liksom en deckare på något sätt. Nu har jag redan glömt bort det mesta, vilket är lite synd. För hade jag skrivit ner det precis när jag vaknade hade det kunna blivit en bok. Så himla spännande var denna dröm. Men man får väl vara lite försiktig vad man berättar om sina drömmar. För dessa är ju kungsvägen till det undermedvetna enligt Freud och jag tror det ligger något i det. Man bör exempelvis ligga lite lågt med att berätta att man drömmer om att man flyger eller om ormar när man träffar freudianer. Egentligen bör man nog inte berätta något om sina drömmar för freudianer. För då berättar man väl något snuskigt om sig själv som man kanske inte själv visste om ens. Tänk om man säger att man drömt om att man är i New York och går in i Frihetsgudinnan. Då kan man ge sig fan på att någon djupsinnig psykoanalytiker tolkar något om att man vill in i damer. Pinsam historia minsann.

Sålunda är jag inte i toppform. Jag kommer aldrig bo på hotell Ritz i Paris och där, för 245000 spänn, bo i Coco Chanels svit. Ej heller kommer jag i denna svit drömma om Marilyn Monroe iklädd endast parfymen Chanel nr 5. Men skulle jag drömma en sådan dröm på annan plats tänker jag minsann inte berätta det för er.

Peter