Hej vänner!

Idag är det alltså långfredag. Som numera är en dag som andra. Man är visserligen ledig och det är ju trevligt. Men jag som numera är ledig för det mesta, märker väl inte så mycket av det det heller. Ni som är lika gamla som mig minns kanske att långfredagarna när man var barn var rätt långa och allvarliga. Alla affärer var stängda och på bio gick det bara filmer om Jesus om det gick några alls. Det skulle vara en dag då man mindes hur Jesus för våra synder dog på korset. Detta på ett ovanligt vidrigt sätt efter långvarig tortyr. Detta skulle man redan som barn påminnas om och vara ledsen över. Dessutom var man väl själv lite medskyldig redan som barn, då det även var för mina synder han avrättades på detta hemska sätt.

Men långfredagen var väl också en dag för eftertanke och det tycker jag gott den kan få bli igen. För jag känner som det är för lite av den varan överallt just nu. Allt skall gå fort och vara effektivt både på arbete och fritid. Fast jag tror inte det är så effektivt som man tror. Ofta tycker jag att det mest leder till stress över det man inte gjort och att ett antal medmänniskor går in i väggen. För det är väl oftast inte det man gjort som stressar en. Utan mer det man inte hunnit med. Vi skulle alltså behöva dagar för begrundan och eftertanke. Så jag tycker gott man kan återinföra långfredagens tråkighet. De som vill begrunda och tänka på hur Jesus offrade sitt liv för våra synders skull kan få göra det. De som bara vill begrunda något annat får göra det. Men affärerna skall vara stängda, internet skall vara avstängt och på mobilerna skall det bara gå att ringa akutsamtal till 112. Det skall inte vara några program på TV och på radio spelar man bara Bach Johannespassion. Så skulle jag bestämma. Ungarna skulle naturligtvis gnälla över hur tråkig denna dag är. Men det har de minsann inget för. Ty detta är en dag för allvar, eftertanke och begrundan över livet och döden. Och då skall det ta mig fan inte spelas dataspel eller hoppas studsmatta, så det så.

Men det går ju över till påskafton och påskdagen. Då blir det kul igen. För till skillnad från oss andra överlevde ju Jesus döden och återuppstod. Det var ju naturligtvis trevligt för honom. Men det var nog tråkigt nog en engångshändelse som nog inte kommer upprepas. Vi andra dödliga får nog bara säga ”hej och tack för mig” samt ställa in cykeln. Vad som sägs för snällt om en på begravningen, lär man aldrig få reda på. Men man får väl hoppats att man gjort så mycket tokigt att det finns något att skratta åt vid kyrkkaffet.

Glad Påsk

Peter