Hej vänner!

Jag är vaken fast det är mitt i natten. Varför det kanske ni undrar?. Men det beror nog på att jag råkade somna för tidigt igår kväll. Jag skulle bara lägga mig och vila en stund och lösa korsord. När jag vaknade till efter någon timme försökte jag gå och lägga mig och sova. Men det var lögn i helvete så jag klev till slut upp. Det gör inte så mycket för jag är ju ledig på fredagar nu för tiden. Skulle det varit arbetsdag i morgon, hade jag varit rätt stressad och orolig. Men nu sitter jag här klockan tre på natten och tycker att det är helt okej.

Världen är förresten orättvis. Jag läste i Svenska Dagbladet vilka löner som en del direktörer i näringslivet unnar sig. En del tjänade perverst mycket pengar. Som en skojare som hette Fredrik Lundberg. Han tjänade 490 miljoner spänn 2017. Det kan ta mig fan ingen människa vara värd. Men de 50 högst betalda direktörerna nöjde sig med blygsamma 21,6 miljoner i snitt. Det stod att det är 83 löner för ett vårdbiträde. Sånt där retar mig på något sätt. Folk får gärna ha bra betalt och tjäna tre gånger så mycket som jag gör. Men sedan får det ta mig fan räcka. Låt säga att den Lundberg var en generös och trevlig gubbe som nöjde sig med att tjäna en mille om året. Resten kunde han ge till underbetalda vårdbiträden i åldringsvården. Det skulle ju bli 489 miljoner att dela ut. Men han kanske är som Joakim von Anka. Snål och fånig. På engelska heter ju Joakim von Anka ”Scrooge McDuck” efter den snåla elaka gubben Ebenezer Scrooge i Dickens berättelse ”En julsaga”. Men den berättelsen slutar ju med att otäckingen gör bot och bättring och därmed räddar sin själ. Det borde den där Lundberg också göra.

Jag har läst att det åtta rikaste gubbarna i världen äger lika mycket som hälften av världens befolkning. Så något måste vara fel i systemet och rättas till. Men fan vet hur och av vem. De försök som gjorts till omfördelning har ju alla slutat i katastrof, diktatur, förtryck, ofrihet och fattigdom. Det har liksom alltid flutit upp några grisar som i George Orwells fabel Djurfarmen. Ni vet grisar som säger: ”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.” Den berättelsen är visst förbjuden både på Kuba och Nordkorea. Om man läser den kan man råka jävligt illa ut. George Orwell skrev ju också den otäcka romanen 1984 om en framtid i ett totalitärt samhälle med total kontroll över medborgarna. Där stod på banderoller och affischer följande citat: ”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.” Det är väl det som kallas ”alternativ sanning” nuförtiden.

Nu skall jag gå och lägga mig och försöka sova några timmar. 

 

Jag såg en värld av

skamlös girighet

och ondska utan slut.

Av mord och brand

och fattigdom,

av bomber, våld

och krut.

Och runt mig var

det mörker i

kall och ensam

natt.

Då är det bra

att ha en vän, som

är en svanslös katt.

Som säger ”bry

dig inte om allt dumt,

som elakhet och hat.

För nu vill jag bli klappad

och sen vill jag ha

mat.”

Peter