Hej vänner!

Har ni kollat på schlagerfestivalen? Det har inte jag. På något sätt tycker jag numera att denna tillställning känns lite sorglig. Jag vet inte riktigt varför jag känner på det sättet. Men jag behöver ju inte titta om jag inte vill. Så jag låter bli.

Jag tänker på den där tjejen Greta Thunberg. Ni vet hon som skolstrejkade för klimatet och sedan har gjort en massa andra saker för att uppmärksamma klimatförändringen. Hon tog liksom det hon lärt sig på allvar och bestämde sig för att göra något konkret åt saken. Den flickan har ju en diagnos av det slag som jag träffar på nästan varje dag i mitt arbete. Inte för jag vet att det är så viktigt vad gäller hennes engagemang. Men kanske det hjälper henne att se verkligheten, som den verkligen är och ta livet på allvar. Kanske också att fokusera på det som är viktigt i en tid av tusentals störande oviktigheter. Jag läste någonstans att en del stolpskott skrivit elaka saker om och till henne på internet. Sånt gör en både förbannad och ledsen. Men jag säger bara en sak: Heja Greta och stå på dig!

Jag har drömt konstiga och lite otäcka drömmar. För det mesta brukar jag inte komma ihåg vad jag drömt nu för tiden. Men de här drömmarna kom jag faktiskt ihåg när jag vaknade. En handlade om att jag satt på ett lite konstigt kafé som jag tror drevs av Stockholms stadsmission eller någon liknande organisation. Jag sitter där med en kompis, när två personer som sitter en bit ifrån börjar gräla om något. Något som någon politiker gjort sig skyldig till tydligen. De grälar högljutt och till slut blir jag förbannad och går och skäller ut dem. Jag säger något om att deras gapande stör oss som vill sitta i lugn och ro. Vi som faktiskt vet lika mycket som dem. Men som har vett att hålla käften, för att inte göra andra ledsna och irriterade. När jag kommer fram till bordet så är det två vuxna män som sitter där. Men när jag står där så krymper de liksom och blir två småkillar.

Freud sa ju att ”drömmar är kungsvägen till det undermedvetna”. Jag tror det ligger mycket i det. En hel del drömmar jag drömt har varit riktiga b-filmer och inte mycket att komma ihåg. Men några har faktiskt varit riktigt bra och fångat något viktigt som min hjärna arbetar med. Oftast är det något som jag varit med om eller tänkt på under föregående dag som dyker upp i drömmen. Då är drömmarna oftast rätt lätta att tolka och förstå. Men det finns drömmar som jag drömde för länge sedan som jag fortfarande inte begriper. Dessa drömmar dunkla är ”såsom i en spegel” som det står i bibeln. Att det står så beror på att man under antiken gjorde man speglar genom att blankslipa en metallskiva. Det funkade sådär och gav inte den tydliga bild som våra speglar gör. Det blev lite dunkelt och diffust. Fast kanske lite bra också. Själv tror jag att en sådan spegel skulle vara roligare att titta i på morgonen, nu för tiden. Den surgubbe som nu tittar tillbaks på en när man borstar tänderna är ju inte så upplyftande att kolla på.

Hoppas ni får en trevlig söndag.

Peter