Hej vänner

Härom dagen var det ”Alla hjärtans dag”. I Amerika heter det ju ”Valetines day” efter något helgon som dog martyrdöden. Men vad den där Valentin har hade med kärlek att göra vet jag inte.  Trots att denna högtid kommer från Amerika är det en trevlig högtid. Man kan köpa hjärtan av choklad och ge till alla man älskar, även till de man bara älskar lite lagom. Det finns ju hjärtan som smakar som geléhallon också. Så man har ju lite att välja på om man vill visa att man gillar någon lite extra. Choklad eller gelé är lite lagom om man vill visa sin kärlek på ”alla hjärtans dag. Men andra dagar är det bättre med champagne. Det är iallafall min erfarenhet. Men den är ju inte så stor förstås.

Det har vänt och blir allt ljusare. När jag går till jobbet på mornarna är det ljust och solen går upp och färgar himmelen röd. De antika grekerna hade gudar och gudinnor för allt möjligt. Morgonrodnadens gudinna hette Eos. I Odyssén kallas hon den ”gyllenfingrade Eos. Det låter fint.

Soluppgången är alltså vacker och har sin egen gudinna. Grekerna hade ju, som sagt, en väldig massa gudar och gudinnor. Nu går vi mot vår och vårens gudinna var Afrodite. Hon var ju en snygg tjej som hade med kärleken att göra. Romarna kallade ju henne Venus. Det finns ju en jättefin tavla som föreställer henne som är målad av Sandro Botticelli. Sandro gillade ju att måla lättklädda damer. Han målade ju en annan tavla som hette just ”Våren”. Där är det damer klädda i negligé som dansar. Men på i slutet på 1400-talet var det en otäck religiös fanatiker som hette Savonarola som lyckade få med sig massa andra tråkmånsar. Det gjorde att man riskerade livet om man målade av en naken tjej. Så efter det målade Sandro bara madonnor och andra religiösa motiv. En tråkig historia. Men inte första gången religionen förstör det som är trevligt och vackert.

Under antiken hade alltså greker och romare en väldig massa gudar och gudinnor. Det hade ju de gamla egypterna  också. Likaså trodde man ju på rätt många gudar här i Norden på forntiden. Nuförtiden är det väl mest i Indien det finns folk som tror på massor av gudar. När man trodde på många gudar brukade ju dessa hitta på massa spännande saker. Zeus var till exempel en riktig häradsbetäckare som for runt och förförde odödliga gudinnor och dödliga kvinnor som en överkåt kanin, trots att han var gift med gudinnan Hera. Fast han alltså inte var någon trogen och pålitlig gubbe, så var han gudarnas konung som folk tillbad med stort allvar. 

I kristendomen finns ju bara en gud. Även om han på något konstigt sätt är uppdelad på tre. Det är bara den del som kallas ”den helige ande” som på något sätt tydligen kan göra unga damer med barn. Vad jag förstår var det bara en gång han ställde till det med Jesus mamma Maria. Det är ju det snedsteget som vi firar med att äta våfflor om jag förstår det hela rätt. I övrigt har ju den kristna guden på ett rätt entydig sätt varit emot målningar av nakna damer. Han har ju rent generellt haft en rätt fientlig inställning till det sexuella. Redan när Adam och Eva käkade kunskapens frukt och började se på varandra med lust och glädje, var han där och snackade om synd, skuld och skam. ”Så jävla kul skall de inte ha”, sa han och körde ut dem ur paradiset. 

Carl-Michael Bellman skrev ju en del visor där det står om de antika gudarna. Speciellt om Venus och Bacchus. Två gudar som han närmast verkar anse att det är en plikt att tillbe och hedra. Men jag tror att det vad gäller detta bör man vara lite måttfull och lagom. Satsa mer på kvalitet än kvantitet, om man säger så. Bellman skrev förresten att ”Kärlekens blommor skall vattnas med vin.” Han var tydligen inne på att champagne är bättre än geléhjärtan, han med.

Peter