Hej vänner!

Som ni vet bor jag sedan rätt många år i Visby på Gotland. Jag har därför börjat förstå grunderna på den dialekt som talas där. Den måste man dock skilja från gutamålet som är något helt annat språk som är betydligt svårare att förstå. Detta språk är ju släkt med den utdöda gotiskan, nordsamiskan och diverse afrikanska klickspråk och kräver betydligt större språkkunskaper än jag besitter.

Men åter till dialekten alltså babbenitiskan som den brukar kallas efter en känd gotländsk komiker. Det är vissa saker som kännetecknar denna dialekt. Främst kanske dess många diftonger. Så heter mur ungefär ”maur” och orten Roma ungefär ”Rauoma”. Bokstaven o byts ofta ut mot kort u. Sommar heter sålunda summar på gotländska. Men som sagt byter man ut nästan alla vokaler mot diftonger om man får en chans.

En annan sak är att pluralbildningen är annorlunda. Det heter sålunda en mamma men flera mammror. Likaså en pappa men flera pappror. Då kanske man tror att det heter en lammskalle men flera lammskallror, i enlighet med detta. Men det gör det inte konstigt nog. Så länge skallen sitter fast på lammen heter det lammskallar. När så inte är fallet heter det ”mat”, konstigt nog.

Det finns också en del ord som man måste lära sig om man vill förstå vad folk pratar om. Får heter sålunda lamm på gotländska. När man bjuder upp någon säger man alltså ”Lamm jag lov? och hoppas på ett lätt bräkande ”Jaau”. Pojke heter ”sork” på denna dialekt. En pojke som tjejerna tycker ser trevlig ut kan kallas ”söitsork”. En dum kille kan kallas ”korksork”. Flicka heter förresten ”töis”.

Våren heter ”ladingen” på gotländska och därför kan man rimma detta på gotländska: ”När man badar i det kalla vattnet om ladingen så krymper självaste gladingen”. Vilket man man absolut inte kan göra på andra dialekter, som tur är.

Nu har jag lärt er grunderna på denna dialekt tror jag.

Peter