Hej vänner!

Som en del av er vet har jag varit på fastlandet några dagar. Men nu är jag tillbaks i Visby igen. Kamrat katten har vår snälla granne Gunvor tagit hand om under helgen. Så när jag kom hem ringde jag på hos henne och då var katten där. Han kom fram och tittade Men han såg inte speciellt entusiastisk ut. För han har haft det bra hos Gunvor och säkert blivit mer ompysslad än vanligt. Han tittade på mig och sa: ”Jaha kommer du. Det var det minsann ingen brådska med. För jag har haft det jättemysigt”. Men till slut hängde han med in till mig. Det är en av skillnaderna mellan katter och hundar. Hundar blir ju ofta så glada när man kommer hem att de vill krypa ur skinnet. De ålar runt och gnyr och uppträder på alla sätt ovärdigt i sin glädje. Det är i och för sig trevligt att någon blir glad när han eller hon ser en. Men hundar går ibland till överdrift. Katter är mer avspända även om de blir lite glada de med. De kollar bara upp och säger: ”Tjenare läget?”

Jag flög hem och det gjorde att jag fick se solen. För vi flög ovan molnen. Så jag startade i gråväder och landade i gråväder. Men under en kvart eller så flög jag i blekt solljus. Det var fint.

När man flyger från Bromma flygplats till Visby är det en lagom flygtur. Det tar sådär 35 minuter och är rätt trevligt.  Varje gång blir man informerad var nödutgångarna är och att det finns en flytväst som man skall blåsa upp utanför planet om det landar i Östersjön. Om man behöver kan man blåsa upp flytvästen lite till. Det är ju bra att få reda på. Likaså är det bra att veta att man måste stänga av all teknisk utrustning vid start och landning. Samt försätta sin mobiltelefon i flygplansläge. Om man inte gör det kan man alltså hamna i Östersjön och då är det bra att veta var nödutgångarna befinner sig. Egentligen borde man väl sätta på sig flytvästen före start, så man är beredd. Men det får man inte. Ej heller får man sätta på sig en rejäl överlevnadsdräkt före start. Vilket egentligen är en förutsättning för att man skall ha någon nytta av sin flytväst, så jävla kallt det är i Östersjön så här års. Man skulle ju frysa ihjäl på några minuter gissar jag. Varje gång före start står alltså flygvärdinnorna och informerar om att det kan gå åt helvete. Nu har jag fått denna information så många gånger att jag har all möda i världen att se intresserad ut. Egentligen borde de väl säga sanningen istället. ”Välkommen ombord. Vi startar nu flygningen mot Visby. Om vi störtar på vägen kommer ni att dö. Men det brukar gå bra.”

Peter