Så går jag då ensam
i kort novemberdag.

Och  tänker
på allt som hänt som
gjorde mig till jag.

Såren är väl läkta
och har lämnat
ärr som spår.

Men ändå gör
det ont ibland,
fast det gått många år.

I mörk november
längtar jag till
ljus och fågelsång.

Och tänker på
allt som hänt,
som gjorde mig till
jag en gång.