Hej vänner!

Det är fredag och jag är hemma och ledig. För jag är ju pensionär på fredagar sedan månadsskiftet. Ute skiner solen och jag skall väl ge mig ut om en stund. Kanske åka och kolla hur trattkantarellerna mår. Jag och katten är ensamma den här veckan och har väl inga planer för helgen. Vi tar dagen som den kommer.

Jag såg en film som hette ”Lycklig som Lazzaro” i onsdags. Det var en lite knepig historia som byggde på berättelsen om Jesus liv delvis. Lazzaro är en god människa som tror gott om alla och inte förstår det onda som andra gör. Som i sin naivitet blir lurad och utnyttjad gång på gång. Han besegrar döden först en gång. Då är det en varg som kommer och upplivar honom. Jag tror det är lite som när Jesus frestas i öknen av djävulen. Men till slut blir Lazzaro dödad av människorna precis som Jesus. Men han återuppstår i vargs skepnad. I slutscenen springer han som varg mellan bilarna på en motorväg.

Jag visste först inte riktigt vad jag tyckte om denna film. När jag gick hem från bion så kände jag mig faktiskt riktigt ledsen. Men nu måste jag säga att den på något sätt i all sin sorglighet var en bra film. Fast den gjorde en lite blöt i ögonen.

Jag läste förresten att påven har sagt att det är djävulen som gjort att en massa katolska präster har förgripit sig på barn.  Hur djävulen nu burit sig åt för att göra detta. Men kanske var det han som hittade på det konstiga celibatet, som gjort att inga män som har normalt sexuellt fungerande vill han detta jobb. Nu kan man tycka att påven skulle avskaffa denna perversitet och inte fortsätta gå djävulens ärenden. Men det tänker han nog inte göra. Så djävulen får i lugn och ro fortsätta jävlas med hjälp av sina pedofila prästklädda smådjävlar.

Någon ny regering verkar det inte bli. Men det mesta verkar fungera ändå. Det finns visst en övergångsregering som sköter de löpande ärendena. Den gör väl ingen större nytta. Men inte någon större skada heller. Vi andra går till jobbet och läkarna och sjuksköterskorna fortsätter bota folk. Polisen jobbar på fast de är alldeles för få. Soldaterna fortsätter förbereda sig för ryssen och kassörskorna fortsätter ta betalt. I riksdagen sitter partiledarna och säger ”Nej”. Livet går vidare trots allt.

Ute skiner solen och himlen är blå och hög. Det är för årstiden oväntat varmt. Det är ju det som kallas brittsommar.  Men när det kommer en värmeperiod på hösten kan den ju också kallas indiansommar. Det kommer sig visst av att indianerna brukade ge sig ut och jaga bufflar då, enligt Wikipedia. Jag har alltid trott att det berodde på att det var en så bra tid att leka cowboys och indianer just då, när man var barn. Skolan hade hållit på ett tag och man hade suttit och längtat ut därifrån. Så kom det en oväntat varm helg då man kunde smyga runt som indian.  En helg som påminde en om sommarlovets frihet innan dörrarna stängdes helt för året. Man var liksom både glad och vemodig.

Jag tycker det verkar som barn leker mindre än när jag var barn. De verkar ägna massa tid åt att sitta framför datorer och spela dataspel. Men de verkar leka mindre att de är Robin Hood eller indianer. Själv lekte jag mycket sådana lekar när jag var barn. Ofta ensam faktiskt. Jag kunde gå runt hela dagar och leka att jag smög och jagade. Sedan blev man tonåring och då fantiserade man väl mest om tjejer om jag minns rätt. Numera fantiserar man väl inte mycket. Vare sig om Robin Hood i Sherwoodskogen eller om damer. Inte om så mycket annat heller faktiskt. Det är tråkigt. Dikt på detta:

Som när du om sent
om hösten i snickarboden,
ser en av värmen väckt
fjäril slå mot fönstrets glas.

Skall du då låta den
dö i sin fångenskap,
eller släppa ut den
i köld och mörker och dö där.

Livet är så skört
och tiden så
utmätt.

Ändå kan i ditt vemod,
komma en oväntad dag av
värme.

En brittsommardag
med sol och
oändlig himmel.

Ta då till vara på
den dagen som
om det var din sista.


Peter