tisdag 9 oktober 2018

Hej vänner!

Det är morgon och jag är hemma. Nu kanske ni undrar varför jag inte är på jobbet. För jag brukar ju vara där runt sju för det mesta. Men idag skall jag på läkarbesök klockan nio så det var liksom ingen idé att gå till jobbet innan. Så för att få tiden att gå kom jag på att skriva några rader till er.

Kamrat katten har gått ut på sin morgonpromenad. Han brukar ju ta en sväng mellan sex och sju. Sedan käkar han lite innan han går och lägger sig och vilar några timmar. Han lever ett inrutat men behagligt liv. Trots att han nu har nått en för katter relativt hög ålder mår han som en prins både fysiskt och psykiskt. Men så sköter han sig perfekt också.

Jag arbetar ju på en arbetsplats där nästan alla andra som jobbar där är kvinnor. Vi killar som jobbar där är sällsynta som snöleoparder. Det är inget jag tänker på för det mesta. För mina arbetsplatser har alltid sett ut på det sättet. Jag har inte heller haft en manlig chef mer än något år av alla år jag arbetat. Men det har jag inte heller tänkt så mycket på. Det har för det mesta fungerat utmärkt. 


Men nu känner jag mig ibland som en gammal gubbe struttar runt och säger gubbiga saker. På något sätt verkar kvinnor hålla sig yngre längre än gubbar. Men också klokare. I nästan alla kulturer har man stor respekt för äldre kvinnor och behöver man råd kring något så är de dem man vänder sig till. Äldre gubbar använder man till att hämta vatten och ved eller mata grisarna. Någon större glädje av dem har man egentligen inte. Man får hitta på enkla arbetsuppgifter åt dem så de inte är i vägen.

Nu skall man väl egentligen säga att, man inte får bli förgrämd och bitter.  Men vem fan har bestämt det. Inte för man bör slösa med dessa känslor. Men en morgon som denna då till och med ens katt gått ut för att slippa höra gnäll och suckar, känner man sig lite ämlig. Man känner sig som en gammal trött lejonhane som körts bort ur flocken och nu går ensam på savannen. Sakta vandrande mot Killemanjaros snöhöljda topp.

Nu måste jag sluta skriva och sticka iväg!

Peter (leg. Pessimistkonsult)

Inga kommentarer: