Hej vänner!

Den franske filosofen Jean-Paul Sartre menade ju att vi människor är dömda till frihet. Jag vet inte riktigt vad han menade med det. Men vi som lever i ett land som Sverige har iallafall en massa saker vi kan välja på. Sartre menade också att den friheten att fatta beslut som påverkar våra liv är något som ger oss ångest. Jag vet inte om han inte underskattar en massa ärftliga och sociala saker som begränsar våra val. Men något ligger det nog i det. För det är jobbigt att fatta beslut om ditten och datten. För tänk om man fattar fel beslut och förorenar i det blå skåpet, å det grövsta. Det vore ju tråkigt. Själv har jag hittills fattat hyfsat kloka beslut i mitt liv. Inte geniala, men hyfsat kloka tycker jag själv. En del jävla dumheter har jag väl gjort. Men även en dessa har ordnat upp sig i slutändan. Man får hoppas att det fortsätter på det sättet.

Den förbannade värmen och torkan fortsätter som ni märker. Jag cyklade till den stora badstranden i Tofta och badade igår. Då denna badstrand är full med folk, så är det inte lämpligt att bada naken där. Skulle väcka uppmärksamhet om man gav fan i badbrallor och nedsteg i detta hav utan sådana kläder. Det finns ju nudiststränder där alla går runt nakna. Men jag är alldeles för blyg för att visa mig naken framför damer jag inte känner. Detta trots att min kropp skulle vara en prydnad på varje nudiststrand. Rund och välformad som den är. Men tyvärr måste jag göra er besvikna. Offentlig nakenhet är inte min grej.

Idag har jag bara badat här i närområdet två gånger. Det är skönt att man bor på ett ställe där man enkelt kan cykla ner och slänga sig havet och få lite svalka. Annars hade man väl fått värmeslag. Jag längtar längtar efter regn på sätt som jag aldrig gjort förr. Men när jag kollar på väderrapporten blir man besviken. Denna ö håller på att förvandlas till en öken. Björkarna har börjat gulna och tappa sina blad, som om det är höst. Det mesta av örter och växter hänger med huvudet och ser ledsna ut om det inte redan har dött.

Klockan är 22:25 och utanför fönstret börjar det bli mörkt. Det ljusa nätterna är över för i år. Vi går mot mörker och det känns lite vemodigt. I augusti kan man ju hänga upp sådana där lyktor som man har på kräftfester. Lyser ju upp lite. Men är samtidigt en påminnelse om att sommaren går mot sitt slut. När jag var barn och visste att det betydde att sommarlovet snart var över, var det riktigt jobbigt. Därför har jag aldrig gillat sådana där lyktor. Speciellt inte den sort som föreställer en måne som ler ett jobbigt leende. Den hånlog åt mig när jag var barn och det har den fortsatt med.

I Helsingfors träffades två av de presidenter som jag tycker allra bäst om att förtala i någon sorts match. Tydligen vann den ryske deltagaren på knockout. Amerikanaren trodde tydligen mer på honom än sina egna landsmän. Kanske blev han imponerad över att träffa någon som ljuger lika bra, men smartare än vad han gör. Påminner om när den engelske premiärministern Neville Chamberlain 1938 kom hem efter förhandlingar med Hitler och viftade med ett papper som lovade ”peace in our time”. För det hade Hitler minsann lovat mycket bestämt. Fick han bara behålla Sudet och en bit av Tjeckoslovakien så skulle han inte nafsa åt sig så mycket mer. Nu är det Krim och en bit av Ukraina. Annars är det rätt likt. Fast våra Baltiska grannländer ligger nog lite pyrt till igen.

Det brinner i skogen i nästan hela landet och en del stackars människor har fått lämna sina hem på grund av risken att deras hus brinner ner. Massor med människor försöker få stopp på bränderna och jobbar dygnet runt med detta. Jag önskar jag kunnat hjälpa till på något sätt. Men det kan jag nog inte. Nu skall det komma två italienska brandsläckningsplan tydligen. Men det är konstigt att staten inte köpte in sådana farkoster efter branden i Västmanland. Hade uppenbarligen varit väl använda skattepengar. Risken är väl att någon knäppgök ställer ut grillen utanför husvagnen och lyckas tända eld även här. Då kommer säkert hela ön brinna ner.

Karin Boye skriver ju i en fin dikt att den ”bästa dagen är en dag av törst”. Om hon hade rätt i detta hade det här varit en toppendag. För jag har varit törstig nästan hela dagen. Inte så konstigt med tanke på hur jag svettats när jag cyklat. Men trots denna törst tycker jag denna dag varit sådär.

Peter