Så mycket är

förborgat, men ingen

hemlighet.

En del kan du väl ana,

men är inget som

du vet.

Och i öster

stora slätter

av kyla utan slut.

I väster mäter

vågor tiden

till förut.

Förut när allting

hände och livet

gunga till.

När jag tappa

orientering och

gick vilse, fel och vill.

Mycket bär man

ensam över

stock och sten.

Och det är

tungt att bära

när timmen är rätt sen.

Peter