tisdag 26 december 2017

God morgon vänner!

Klockan är 6:35 och jag har redan varit vaken någon timme eller två. Jag sover för lite men vet inte vad jag skall göra åt detta. Det gör inte så mycket när jag är ledig. Men när det är arbetsdag dagen därpå blir det jobbigt. För framåt eftermiddagen blir jag då väldigt trött ibland. Så något måste göras. Men jag vet inte riktigt vad.

Igår såg jag på Fanny och Alexander på TV. Det är ju en bra film som man kunde skriva mycket om. Det är till exempel kul att se alla duktiga skådespelare i den filmen. Fast samtidigt lite ledsamt att en del av dem har gått bort. Som Gun Wållgren till exempel. Men Jan Malmsjö lever och han är faktiskt en väldigt duktig skådespelare. Som i rollen som den otäcke biskop Vergérus. Honom spelar han så bra att man har lust att kliva in i TV:en och slå något hårt i huvudet på fanskapet. För biskop Vergérus är bland det otäckaste man kan se och Jan Malmsjö är jättebra i rollen. Hoppas han fått något pris för sin insats för det förtjänar han.

Biskop Vergérus är just den typ av människor som jag tycker allra sämst om. Som talar om att de gör rätt, när de bara är elaka. Som tror att deras religiösa och politiska övertygelser ger den rätt att straffa och förtrycka för den goda sakens skull. Som i sin rigida tro på att de företräder det rätta och sanna är oförmögna att lyssna på andra och sätta människan före idéerna.

Som hur Vänsterpartiet behandlade de där kvinnorna som berättade och hur kvinnor förtrycktes av män i förorten av religiösa- och ”heders”-skäl. Det stämde inte med hur det borde vara enligt den marxistiska grundkursen och borde därför förtigas. Ideologin stämde inte med verkligheten och då skulle verkligheten jävlar i mig anpassa sig. Och den som sa något annat skulle minsann vara tyst, för att inte kallas rasistisk medlöpare. Då blev man uppkallad till biskop Vergérus på partikansliet och fick dra ner brallorna bergis. Fy fan så otäckt.

Eller den där miljöpartisten som av religiösa skäl inte ansåg sig kunna ta kvinnor i hand och säga ”goda, goda”. Han fick ju i och för sig på skallen när detta avslöjades i TV. Men innan dess hade han fått gå runt och av religiösa skäl uppföra sig illa mot kvinnor. Hans religion var viktigare än människorna. Så han var som en Vergérus hela han. Hycklande, leende och oartig.

Ibland blir det minsann riktigt korkat bland de frälsta och övertygade. Som de knasbollar som av någon sorts obegripligt skäl inte vaccinerar sina barn mot barnsjukdomar. Nu har en mässlingepidemi brutit ut i Göteborg tack vare denna dumhet. Detta riskerar nu leda till att spädbarn och äldre blir allvarligt sjuka och i värsta fall får hjärninflammation. Men nu sitter väl ett gäng tokfransar och övertygar varandra att deras idéer är viktigare att spädbarn riskerar dö. 
 
En sak som är jobbig med idealister är att de ofta är så jävla säkra på sin sak att de är oförmögna att ens överväga att de kan ha fel. De står ju på de godas sida och då måste ju alla andra stå på den andra sidan. Och det är så jobbigt att ens misstänkas för att inte vara snäll, att man håller käften av ren förskräckelse. Annars kommer biskop Vergérus och tittar på en med kalla ögon. ”Peter måste straffas. Men kom ihåg att det är av den allsmäktiges kärlek och omsorg”, säger han. Innan han med sina religiösa gräddtårte-fingrar greppar rottingen.

Peter


Inga kommentarer: