Hej vänner!

Jag kom att tänka på naturens lagar. Ni vet de där som Isaak Newton skrev ner någon gång på 1600-talet. Tröghetslagen, kraftlagen, lagen om verkan och motverkan och tyngdlagen. Med hjälp av dessa kunde man ju räkna ut en väldig massa saker om planeternas banor och hur fort grejer faller och annat som är bra att veta.

  Sedan finns det ju matematiska lagar som att cirkelns omkrets alltid är pi gånger diametern och att dess area är pi gånger radien i kvadrat. Eller att triangelns vinkelsumma alltid är 180 grader. Allt det vet jag men ändå undrar jag ibland lite dumt varför det är så? Varför är pi 3.14159265359 osv. Varför kan den inte vara 3.230325743456. Men det visar sig att det kan den absolut inte vara. Än mindre 8,52 89876. De gamla grekerna gillade inte sådana konstigheter. När det räknade ut längden på hypotenusan med hjälp av Pythagoras sats blev ju svarat ofta ett tal med massa dumma decimaler som aldrig verkade ta slut. Det var dumt och irrationellt så de kallade dessa tal för irrationella. För hur noga man än mätte med ett måttband så stämde det ju aldrig exakt med det man räknat fram. Och någon jävla ordning borde det vara tycket de gamla grekerna.

Men det finns ju andra lagar som inte är riktig lika lätta att förstå sig på. Som Lagen om alltings jävlighet. Ni vet den lag som att en macka alltid faller med smörsidan neråt eller att en mobiltelefon alltid faller ner i en vattenpöl, om någon sådan finns tillgänglig. För att uttrycka det enkelt, om något har en möjlighet att jävlas kommer det förr eller senare göra det.

En annan intressant lag är den så kallade Peters princip. Den som kom på den var en gubbe som hette Peter som jag. Men han hette det i efternamn. Enligt denna lag kommer varje medlem i en hiarkisk  organisation bli befordrad till sin personliga inkompetensnivå. Alltså kommer varje post i en sådan organisation förr eller senare besättas av en person som är värdelös på att sköta sitt jobb.

Det finns ju ju också en del andra saker som har en klar lagbundenhet. Som att en katt alltid vill gå ut efter det man tagit av sig skorna och hängt upp kläderna. Vilket gör att man måste sätta på sig skorna igen. Eller att en katt som gått ut inte kommer hem den dag man planerat vaccinera den, förrän efter veterinärmottagningen stängt.

Sedan finns ju lagen om fönsterputsning som kort kan sammanfattas: "Det är alltid på den andra sidan!".

Det finns alltså en himla massa lagar som styr vårt varande på jordklotet. Så poeten Erik Johan Stagnelius hade fel när han påstod att det bara var två lagar som styrde människans liv. Men han skrev ju väldigt fint trots allt så han får ändå vara med idag. Trots att han hade lite fel. Så här skriver han i dikten  Suckarnes mystär:

"Tvenne lagar styra mänskolivet.
Tvenne krafter välva allt, som födes
under månens vanskeliga skiva.
Hör, o mänska! Makten att begära
är den första. Tvånget att försaka
är den andra. Skilda åt i himlen,
en och samma äro dessa lagar
i de land där Achamot befaller,
och som evig dubbelhet och enhet
fram i suckarnas mystèr de träda.
Mellan livets sorgesuck och dödens
mänskohjärtat vacklar här på jorden,
och vart enda andedrag förkunnar
dess bestämmelse i sinnevärlden."

Undra vem Achamot är? Själv har jag ingen aning. Då Stagnelius dog 1823 kan man ju inte gärna ringa och fråga honom.

Trevlig lördag

Peter