söndag 10 september 2017

God kväll vänner!

Så har Hasse Alfredsson gått och dött. Det var väl inte så oväntat då han tydligen var 86 år. Men det känns ändå sorgligt på något sätt att alla de som var betydelsefulla när man var barn och ung går och dör. Det är liksom om en del av det man varit med om och det land man levt i dör lite grann det med. Till slut kommer allt bara vara minnen, som man får allt färre man kan dela med. Det känns sorgligt och ledsamt.

Hasse Alfredsson gjorde ju så mycket att man undrar hur hann med alltihop. Han skrev böcker, gjorde filmer och revyer på löpande band. Mycket med Tage Danielsson som också haft oförskämdheten att gå och dö. Jag tänkte att jag skall se om filmen Äppelkriget någon gång. I den finns det förresten en scen där Evert Taube är med. Han har förresten skrivit visan om Änglamarken som är med i filmen. Ni vet den som börjar "Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna". I den filmen spelar Hasse Alfredsson en klurig gubbe som med hjälp av diverse väsen räddar en hotad naturskön idyll. Monica Zetterlund spelar någon sort trollkunnig snäll häxa förresten. Tage Danielsson är också med och likaså Martin Ljung. Gösta Ekman spelar någon sorts reklamgubbe som först är på fel sida, men sedan gör bot och bättring och hjälper till att rädda den natur som någon otäck tysk tänker förstöra. Det är förresten Operasångare Per Grundén som spelat otäck tysk naturförstörande entreprenör. Nu är alla ovan döda och borta. Det är för sorgligt.

Ibland var väl inte den humor som Hasse och Tage stod för sådär att man gapflabbade, även om det hände. Men ibland var den liksom mer underfundig. En del har väl också åldrats då det handlade om då aktuella saker som nu inte längre är det. Och lite är nog humor en färskvara med ett bäst före datum. Men även om jag inte skrattar på samma sätt som när jag var ung åt allt skoj Hasse Alfredsson hittade på, så är det minnen som man blir glad åt. Men Hasse Alfredsson kunde också vara allvarlig och säga viktiga saker när det behövdes. Han stod liksom på humanismen och det godas sida. Nu känns det ledsamt och lite tomt att han är borta.

I kväll känns livet plötsligt kort på något sätt. Känner att jag måste tänka på hur det skall användas på bästa sätt. Dikt om detta:

Vi går mot mörker
och vi går mot höst
och jag ser en kust
utan fyrar i natten

Och sjörapporten
säger kuling och storm
här över Östersjöns vatten

Och någon föll som
ett löv från ett träd 

och nu är också
han borta

Vi  går mot
mörker och vi går mot höst
och dagarna
börjar bli korta



Peter

Inga kommentarer: