God morgon vänner!

Klockan är sju på morgonen och för någon timme sedan åkte mitt barnbarn Elis iväg med sina föräldrar till fastlandet. Det känns tråkigt för vi träffas så sällan. Så nu känner jag för att flytta från Gotland så vi kan träffas oftare. För nu är det något som måste planeras och inte kan ske spontant. Man måste köpa båtbiljett och ta med bilen för att åka till Västerås, där han bor. Det skulle vara kul att säga "hejsan nu kommer jag över och hälsar på. Sätt på kaffet". Sedan kunde man komma en timme eller så och leka. Kanske gå och gunga någonstans. Men nu känns det som vi träffas alldeles för sällan.

Elis är ungefär ett år och tre månader. Ni vet i den där åldern när man tycker att det är kul att se vad som händer om man kastar iväg det man har i handen. Brukar väcka intressanta reaktioner hos dem som är i närheten. Sedan är det bara att be om att få tillbaks det man just slängde iväg. Till exempel en sked eller mugg. Ibland har föräldrar och andra oförskämdheten att inte ge tillbaks det man slängde. Som de inte riktigt kan skilja på mitt och ditt. Sånt kan ju göra en lite upprörd till man får tillbaks grejen. Sen är det bara ett slänga iväg den igen. Sånt är kul när man är i Elis ålder. Idag skall Elis åka båt. Då kommer han och springa runt på båten så hans föräldrar får jaga honom. De kommer vara helt slut när de kommer till Nynäshamn.

Igår var Elis på utmärkt humör. Fast han ville inte gå och sova fast han var jättetrött. För han tyckte nog det var kul att vara hos mig. Tyvärr är ju vår lägenhet så liten att det blir lite jobbigt att vara gäst här en längre tid. Så jag skulle vilja ha en lägenhet med ett gästrum. Eller kanske ett litet radhus så att Elis kan få ett eget rum när han hälsar på. Nu bodde ju han på annat håll under besöket och jag jobbade ju förra veckan så vi han inte träffas så mycket när han var här. Det var lite synd.

Men nu har som sagt Elis med familj åkt iväg och jag och katten är ensamma den här helgen. Han är förresten ute på stan och firar medeltidsvecka. Det är tur för honom att det inte är medeltid på riktigt för då ansågs katter vara i förbund med djävulen på något sätt. Därför brukade man döda katter och vara dum emot dem. Senare blev ju katter och häxor kompisar. Ni vet när dessa far iväg till Blåkulla på sin kvast brukar ju de ha med sig en katt och en kaffekanna. Så då blev katter förknippade med häxeri och trollkonst och då blev man dum mot dessa fina djur på grund av det.

Fast katter är lite mystiska på något sätt. Som de går och bär på en hemlighet som de bara delar med andra katter. Som de vet något som bara de vet. Till och med min katt, som är väldigt social och i den dagliga kontakten verkar rätt okomplicerad, kan ibland stanna upp och fundera på något. Kanske har alla katter ett hemligt förbund. Kanske har de kontakt med något större i universum som de träffas om nätterna för att tillbe. Vem vet.

En konstig sak är att jag ibland plötsligt kan känna att jag nog bör gå ner och öppna åt katten. Detta även om det bara gått en liten stund sedan han gick ut. När jag kommer ner så sitter han där och vill komma in. Det är som någon typ av tankeöverföring. Så viss är katter mystiska på något sätt.

Den fornnordiska kärleksgudinnan Freja hade en vagn som drogs av katterna Hogne och Tovner. Freja gillade katter. Men så var hon en sexig tjej också, kärleksgudinna som hon var. Kanske var det därför som präster och annat löst folk när Sverige kristnades började hata katter. För sex och kärlek som Freja stod för blev ju då syndigt och fult. Något som man borde bekämpa och skämmas för. Freja hade förresten en brorsa som hette Frej. Han var också någon sorts fruktbarhetsgud. Det finns statyetter som föreställer honom och då ser man att han var väl utrustad för att vara kärleksgud precis som syrran sin. Kanske katterna träffas om natten för att tillbe Freja och Frej. Idag är det visst Prideparad i Stockholm. Så i natt har de säkert bett lite extra för den kärlek som är mellan de människor som älskar folk av samma kön som sitt eget. För katter gillar all kärlek. Det är jag säker på.

Ute blåser det så jag hoppas att Elis med familj inte får en alltför gungig resa över havet. Men Gotlandsbåtarna är utrustade med stabilisatorer så det brukar inte bli så farligt. Men någon cykling blir det inte idag. Det har förresten varit en väldigt blåsig sommar. Jag tycker ta mig fan att jag cyklat i motvind nästan hela sommaren. Det är i och för sig bra ur träningssynpunkt. Men det är också den enda synpunkt det är bra för. Tråkigt att Elis har åkt. För annars hade jag gjort pannkakor för att kolla om han gillar sådana. Nu vet jag inte vad jag skall laga idag.



Peter