God morgon vänner!

Klockan är 7:47 och ute skiner solen. Men enligt väderrapporten är det regn på väg. Det skall börja regna framåt eftermiddagen. Kanske skall det åska också. Hoppas det blir ett riktigt åskväder med blixtar och dunder. Men det kan gärna regna lite först så inte det börjar brinna någonstans. Men ett rejält oväder skulle kunna vara lite spännande. Jag såg att en vän på Facebook också såg fram mot ett rejält åskväder.

Jag kom att tänka på Filifjonkan i Mumindalen. Hon var ju person med som följde alla regler och traditioner. Egentligen en riktig tråkmaja som blir upprörd när andra inte följer de social koder som, enligt henne, är de enda rätta. Dessutom är hon nervklen och bryter ihop vid minsta motgång. Hon städar ständigt och håller ordning. Men samtidigt är hon ständigt rädd för de katastrofer som hotar denna ordning. Så när det blir ett riktigt oväder som gör att ordningen bryter samman, så blir det nästan som en lättnad och befrielse. För när det man oroat sig för inträffar, är det ju ofta något som får en att handla istället för att bara oroa sig. Man får liksom annat att tänka på än sin oro.

Jag gillade inte Mumintrollen och deras kompisar när jag var barn. Men som ung vuxen var jag väldigt förtjust i dem.  Det fanns mycket förståndigt i dessa böcker som man kunde fundera över. Som i "Pappan och havet" eller "Det osynliga barnet". Men jag gillade också beskrivningarna av personligheten hos en del av de som bodde i Mumindalen. För jag har minsann träffat mumintroll, filifjonker, knytt och lilla My. En del är jag faktisk nära släkt med. Dock ingen filifjonka som tur är.

Jag svarade en gång på ett sådant där frågeformulär på nätet som skulle berätta vilken figur i muminvärlden jag var mest lik. Jag var mest lik Snusmumriken. Det tyckte jag var bra. För han är en sympatisk figur. Tänk om man blivit mest lik Stinky. Det är en elak typ. Hade man blivit lik honom hade man blivit rätt knäckt.

Det händer konstiga saker i politiken. Jag hörde att det kanske skall bli ett extraval. Låter jobbigt. Då måste man ju gå och rösta två gånger på ett år. Det är en gång för mycket. Och två valrörelser på ett år är ju mer än vad man orkar med. Dessutom tror jag valresultatet inte kommer bli i min smak. Kanske blir det rörigare än det redan är och det vill ju inte säga lite.

Nu ser jag att höga moln drar in som kattsvansar från väster så regnet är kanske på väg. Jag tror jag skall sticka iväg ut en sväng nu innan det är här. Tror jag cyklar ner till hamnen och slänger flaskor i insamlingskärlen där och sedan går jag in på biblioteket och lånar en bok. Sedan sätter jag mig i det utmärkta kafé som finns i detta biblioteks foajé och fikar. Kanske stannar jag på vägen och matar änderna i Almedalen  med en torr baguette och känner mig gammal. Och änderna pladdrar på som de är politiker under Almedalsveckan. De kvackar och försöker sno brödbitar från varandra. Fan, jag känner mig som en brödbit plötsligt.


Peter