Man borde kanske

följa den politiska

debatten.

Men jag sitter denna

morgon, vemodig

med katten.

Jag sitter här och tänker

på alla som

gått bort.

På all livets skörhet

och att det är

rätt kort

Så har allting en början

och allting har ett

slut.

Och sanden i ett timglas,

den rinner alltid

ut.

Jag borde äta nyttigt

och träna och

så där.

Men sånt är lite svårt

med dålig

karaktär.

Ute skiner solen

och himmelen

är blå.

Köksklockan tickar vemod

och jag är

sextiotvå.