Hej vänner!

Det är alltså påskdag som kristenheten firar för att Jesus uppstod den dagen. Judarna firar istället uttåget ur Egypten. Vi som varken kallar oss judar eller kristna får hitta på någon annan orsak att fira. Som ni vet firar jag just denna påsk till åminnelse av kamrat kattens återkomst från den källare i vilken han blev instängd en natt. Våra helgdagar är ju ofta urgamla och fanns redan innan vi blev kristna. Som julen som firades för att det började bli ljusare igen efter månader av dystert mörker. Det fanns liksom redan en fest och det var bara att hitta på en ny orsak att festa som passade in i kristenheten. Vi ville minsann inte sluta dricka öl och käka gris bara för att vi blev kristna. Så nu gällde det bara att hitta på en ny orsak att fortsätta med detta. Påsken firade man nog egentligen för att fira att man överlevt den eländiga vintern och att hönsen började lägga ägg igen.

Men påsken är en jobbig högtid som man aldrig blir riktigt klok på när den inträffar. Det har något med tredje fullmånen efter andra trimestern efter trefaldighet att göra. Jag kommer aldrig ihåg det där riktigt. Hur som helst kan den ju inträffa nästan när som helst på våren.

Den enda högtid som är lika hednisk som den alltid har varit är midsommaren. Då firar man att det är sommar genom att köra ner en fallosliknande stolpe ner i jorden och dricka öl och brännvin. Denna högtid saknar ju helt religiösa inslag. Egentligen är det ju konstigt att den inte förbjöds av kyrkan. Men de vågade väl inte. Skulle man lyckas kristna hedningarna i detta land, var man nog tvungen att tillåta ohämmat drickande och parande åtminstånde en helg om året. Annars hade det nog inte blivit något.

Jag har alltså vänner som av skilda skäl firar påsk. En del för att Jesus uppstod från de döda. Andra för att Moses ledde dem ut från Egyptens slaveri. Endast jag firar påsk för kattens befrielse ur källarens mörker. Någon kanske firar av något annat skäl. Som att han lärt sig cykla eller som Agda Svensson på Blekingegatan som har bjudit Elof Nilsson på våningen ovanför på stekt strömming med potatismos. Det har hon tänkt göra länge men inte vågat. Men nu är det påsk och då kom hon på en anledning. Dessutom fyller hon snart 82 och det måste ju också firas. Och Elof har minsann med tulpaner. Röda, för det är kärlekens färg.

Peter